Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Background: Breast cancer is one of the most common types of cancer in the world and it usually affects elderly women. However, there are between 600-700 cases per year in Sweden where women under the age of 45 are diagnosed. Removal of the breast or part of the breast, hair loss, fatigue and nausea as a result of the breast cancer treatment has an emotional and physical impact on the women?s lifeworld. The nurse should build a relationship with the women to identify and meet their needs. Aim: To describe younger women?s experiences of getting a breast cancer diagnosis and life afterwards.Method: Four biographical books were analyzed to match the aim of the study.Result: The findings were that the women experience similar thoughts and feelings when it comes to living with a cancer diagnosis.

Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarscopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Cancer mammae är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor världen över. Etiologin är för närvarande relativt okänd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig på Forsberg & Wengström (2010).

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav påsjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt ochpersonligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte ärtillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage varaytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vidsymtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektivaktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem ochpsykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter förlindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement försjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. Ilitteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsameffekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livetsslut.

Background: Cancer is the most common cause of death among children in Sweden. The disease and the treatment cause suffering among the children, which also affects their parents. Research has shown that parents of children with cancer have poorer health. It is the nurse?s responsebility to help, not only the child, but also the parents in their difficult situation.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv.

Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose. Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011. Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice. Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion.