Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.

Tumour development occurs to a large extent because of dysregulation of the cell cycle. Of particular importance are defects occurring in the G1 phase. The reason why G1 is critical is because of the influence of several signals (external signals as well as cyclins and cdks) on this stage. The G1 phase can be divided into two parts, G1pm and G1ps. Each part has its ?own? restriction point which needs to be passed in order to progress to S phase.

ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.

Determination of serum thymidine kinase 1 (TK-1) activity is used as a tumour marker in both human and veterinary medicine. TK-1 is an intracellular enzyme involved in a salvage pathway of DNA synthesis. The expression of TK-1 is cell cycle dependent and the activity increases markedly after the G1 to S transition in the cell cycle and then declines rapidly in G2. The pronounced proliferative activity in tumour cells result in a higher TK-1 enzyme activity within the cell. The fact that the increased TK-1 activity can be measured in serum makes TK-1 a useful marker in diagnostics of neoplastic diseases and it provides information regarding prognosis and treatment effectiveness. In human medicine a radioactive based test is used to determine the TK-1 serum activity.

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer.

Bröstcancer drabbar cirka en miljon kvinnor världen över varje år och det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Kirurgi är ofta det primära valet av behandling. I vissa fall är kvinnan tvungen att ta bort hela bröstet, en så kallad mastektomi. Att förlora ett bröst innebär både fysiska och psykiska förändringar för kvinnan och många olika aspekter av hennes liv påverkas. Därför väljer en del kvinnor att göra en bröstrekonstruktion.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.

Palliativ vård innebär att ge aktiv total vård till patienten i ett skede när sjukdom inte längre kan botas. Sjuksköterskor som jobbar inom den palliativa vården måste kunna fånga upp patientens behov. Det måste också finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för patienten, samt att sjuksköterskan ska kunna se döden som en naturlig del av livet. Enligt sjuksköterskorna är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan henne och patienten, för att kunna känna igen och förstå de känslor och reaktioner som patienten visar. Syftet med studien var att belysa vad sjuksköterskkor upplever vara viktigt i mötet med patienter inom palliativ vård.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra.Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.