Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer. Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a.

Fatigue är ett begrepp som har sina rötter från den latinska och franska litteraturen. Ordet som enligt latinsk benämning ?fatigare? har översatts till engelskans fatigue och fått definitionen fysisk och psykisk utmattning. Fatigue är vanligt förekommande hos personer med diagnoser som exempelvis multipel skleros (MS), kronisk njursvikt och olika cancertyper. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue vid cancersjukdom.

Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes.

Att få en stomi kan innebära förändringar i kroppsuppfattningen och kan påverka människans livsstil och livskvalitét på olika sätt. Orsaken till att en person får stomi är bl.a. inflammatoriska tarmsjukdomar såsom Crohns sjukdom, ulcerös kolit och kolorektal cancer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. En litteraturstudie där 9 kvalitativa och 4 kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer.

Illamående och kräkning är förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och är därmed tillstånd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamående och kräkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Studien är utförd som en litteraturstudie och baserad på 14 vetenskapliga studier.

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi är en utav dem. Både sjukdomen och behandling medför så väl fysiska som psykiska förändringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvärld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.