Bakgrund: Cancer kan drabba alla och i Sverige får i snitt ett barn per dag, diagnosen cancer. När ett barn drabbas av cancer blir hela familjens tillvaro påverkad och i flera av de drabbade familjerna finns också syskon. Litteraturen beskriver att familjecentrerad vård är att föredra när barn är inblandade. Vården i stora delar av världen visar sig vara inriktad mot att bara involvera föräldrar. Syskon hamnar ofta i skymundan och riskerar att uteslutas helt med eventuell ohälsa som följd.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

AbstractThe aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme ?Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care?.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan också dess föräldrar. Eftersom föräldrarna är barnets trygga bas i livet, är det viktigt att också stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvårdnad till dessa föräldrar är det av stor vikt att få tillgång till samlad kunskap om föräldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver från sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie är att beskriva vilket stöd och bemötande föräldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver från sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, där tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades.

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                 Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier.

Varje år diagnostiseras ungefär 50 000 svenskar för cancer, varav många är föräldrar till barn som är under 18 år. I samband med förälderns diagnos förändras hela tillvaron för barnen och ofta upplever de förälderns sjukdom som något ont och obehagligt. Som allmänsjuksköterskor vårdar vi föräldrarna och möter även deras barn inom sjukvården. För att kunna förstå barnens situation och möta deras behov behöver vi få en inblick i hur barnen upplever att leva med en förälder som fått diagnosen cancer. Det har forskats en del inom området sedan mitten av 80-talet.

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom.

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom.

The problem of finding targeted medicine is a central problem in chemotherapy. From this point of view the ubiquitin-proteasome system is a highly promising object in the pharmaceutical approach. Proteasome plays a critical role in cellular protein degradation, cell cycle and apoptosis regulation.Proteasome inhibitors are substances blocking the actions of proteasome. Cancer cells are more sensitive to inhibition of the ubiquitin-proteasome system than normal cells. Therefore proteasome inhibitors have the potential to be successfully used in the cancer treatment.The study aimed to test various substances to identify possible proteasome inhibitors with the IncuCyteTM FLR image system and fluorometric microculture cytotoxicity assay.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..