Sök:

Sökresultat:

13969 Uppsatser om Recept utan läkemedel - Sida 32 av 932

Vuxna med enkelsidig genomgÄende lÀpp-, kÀk- ochgomspalt : Perceptuell röstbedömning med Stockholm Voice EvaluationApproach (SVEA)

LÀpp-, kÀk och gomspalt (LKG) kan medföra svÄrigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlÀgga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambÄ samt jÀmföra röstresultat med data frÄn individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgÄende LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i tvÄ seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgÄtt svalglambÄoperation.

Konceptframtagning av försvarande multirotor

Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.

Gymnasieelevers instÀllning till genmodifierad mat före och efter skolans genetikundervisning

MÄnga i Sverige Àr negativt instÀllda till genmodifierad mat som har förÀndrats med hjÀlp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sÄdana kunskaper att de kÀnner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förÀndrade elevernas instÀllning till genmodifierad mat. En enkÀtstudie med sÄvÀl öppna som slutna frÄgor genomfördes pÄ 54 elever frÄn ett naturbruksgymnasium i nordvÀstra SkÄne dÀr 19 elever inte hade genomgÄtt genetikundervisning och och 35 elever hade fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet ansÄg det farligt att Àta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansÄg det farligt.

Första steget mot en elskad faktura : Ett arbete kring hur elfakturor kan förenklas med hjÀlp av lÀttlÀst och form

Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att arbeta fram en lÀttlÀst och lÀttförstÄelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krÄngliga och svÄrförstÄeliga. UtifrÄn de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkÀtundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frÄgestÀllningar var ?Hur kan man, med hjÀlp av form och principerna för lÀttlÀst, förenkla texten i elfakturor, utan att nÄgon viktig information gÄr förlorad?? och ?Hur kan lÀsflödet samt överblicken i en elfaktura förbÀttras??. UtifrÄn teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och dÀrefter gjordes Àndringar utifrÄn deras Äsikter.

"Man lÀr inte för skolan utan för livet" -en studie av ett samarbete mellan skola och företag inom hÄllbar utveckling

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Ljudliga radiosagor för barn: En kvalitativ intervjustudie i hur ljudeffekter kan uppfattas av barn

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Immateriella tillgÄngar - Visa god vilja genom att specificera

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Förskolebarns strategier vid lÀngdmÀtning

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

Utredning av fastigheten Uddevalla RÄssbyn 1:19

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

EnergiberÀkning för pÄbyggnader

EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Åren.ÅtvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var ÅtvidabergstakvĂ„ningar som kom med initiativet till studien och metoden att sĂ€tta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvĂ„ningar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ges en bild av hur energiĂ„tgĂ„ngen förĂ€ndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förĂ€ndrats över Ă„ren. Resultatet av rapporten Ă€r en energiberĂ€kning som redovisar energiĂ„tgĂ„ngen i W/m2 för typhusen med och utan takvĂ„ning för att se hur energiprestandan förĂ€ndras.EnergiberĂ€kningen visar att Ă€ldre hus fĂ„r en bĂ€ttre energiprestanda med takvĂ„ningar Ă€n utan.

Kvalitet i livets slutskede : avseende andel nÀrvarande vid dödsögonblicket och förekomst av omvÄrdnadsmÄl i patienters individuella vÄrdplan.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera i hur stor omfattning patienter Àr omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vÄrd och undersöka om det finns formulerade omvÄrdnadsmÄl i patienters IVP gÀllande vÄrden i livets slutskede. Metod:Studien Àr kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingÄr samtliga cancerpatienter (n= 316), som vÄrdats och dött pÄ en vÄrdavdelning och ASIH (avancerad sjukvÄrd i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat:Studien visade att i Äldersgrupperna 75-84 Är och 85 eller Àldre var det fler som dog utan nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket Àn i övriga Äldersgrupper. Patienter dör utan att nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket i ungefÀr lika stor omfattning i urvalet som pÄ övriga palliativa enheter i Sverige.

Lika men ÀndÄ skillnad? : En studie om hemtjÀnstpersonals arbete kring delaktighet och bemötande runt vÄrdtagare med alkoholmissbruk.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.

Effektivisering av portföljer med volatilitetslÀnkade derivatsinstrument

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher pÄ aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivÄer pÄ aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan Àven generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. DÄ de flesta tillgÄngsklasser Àr positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt dÄ frÄgan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbÀttra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men Àven sÀljoptioner i portföljen. Slutsatserna frÄn studien visar att sÀljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan anvÀndas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

Den sprÄkliga omgivningens och miljöns pÄ- och inverkan pÄ smÄ barns tidiga sprÄkutveckling

PÄverkar det faktum att barn har syskon barnens sprÄkutveckling? MÄnga forskare har funnit att sÄ Àr fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns sprÄkutveckling, framför allt anvÀndningen av personliga pronomen. MÄnga undersökningar har visat omgivningens pÄoch inverkan nÀr det gÀller smÄ barns sprÄkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan pÄ sprÄkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.

Sinnesupplevelse i landskapsarkitekturens teori och praktik

Vad Àr kvalité i vÄr utemiljö? I mÄnga fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men vÄra bestÄende minnen av ett landskap handlar sÀllan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om kÀnslor och upplevelser som kan vara svÄra att beskriva. Hur beskriver man till exempel kÀnslan av att springa barfota i grÀset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom nÀr jag, efter flera Ärs studier pÄ landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansÄg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder mÀnniskan genom andra sinnen Àn synen.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->