Introduktion: Den tekniska utvecklingen inom vården, de ökade behoven på vårdkvalitet och kostnadseffektivitet leder till att kraven på röntgensjuksköterskans kunskap ökar och kompetensen garanteras. De senaste åren har Magnet Resonansen (MR) utvecklats och blivit en viktig teknik inom medicinsk diagnostik. Särskilda säkerhetsaspekter vid MR måste både personal och patient ta hänsyn till för att förhindra olyckor. Det finns olika typer av fobier som till exempel klaustrofobi. I samband med en MR-undersökning kan en klaustrofobisk patient känna obehag.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig som en fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalen behöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.

Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn.Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått.Frågeställningen är:? Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år?? Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm?? Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen?? Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre? Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla..

Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten.

SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vårdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. När kommunikationen brister kan det leda till sämre omhändertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. På Försvarsmedicincentrum i Göteborg tränas teamen med medicinsk simulering med fokus på teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och påverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. Frågorna var semistrukturerade.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken för människor under 45 års ålder och innebär en skada på vävnader och organ till följd av en olycka. Inom svensk traumasjukvård arbetar läkare och sjuksköterskor efter ett strukturerat arbetssätt, ATLS-konceptet, i det initiala traumaomhändertagandet. Intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskap har visats fördelaktig för behandlingsresultatet vid omhändertagandet av traumapatienter på akutmottagningens traumarum, vilket även tidigare studier påvisar. Därför är det av intresse att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan är en del av traumateamet på svenska sjukhus. Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans roll vid det initiala omhändertagandet av traumapatienten.