Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig som en fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalen behöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.

Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten.

Stress kan beskrivas som en brist på balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att handskas med dem. När stress blir långvarig och utdragen blir det till slut en bestående obalans mellan kroppens nedbrytande och uppbyggande funktioner. Det finns rapporter från de senaste tio åren som visar att sjuksköterskor upplever de högsta nivåerna av yrkesrelaterad stress inom hälso- och sjukvård. Det kan uppstå skadliga reaktioner i kroppen och påverkan kan uppkomma både psykiskt, fysiskt och socialt i till exempel omvårdnadsarbetet eller i organisationen. Det gör att sjuksköterskor sätter sin fysiska och psykiska hälsa på spel.

Syftet är att undersöka hur personer med autism med hjälp av bilder kan få förmågan att förstå samspelet i kommunikation. Våra frågeställningar är: 1. Hur tolkar och översätter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur påverkar bilden förståelsen/översättningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rådande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhåller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehåller och hur de förhåller sig till varandra. Våra huvudsakliga frågeställningar är: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner från omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhällets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstås utifrån en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhållningssätt.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten håller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid många nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach är att förlita sig på den faktiska omgivningen istället för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur väl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nätverk. Tillförlitligheten hos de två neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestäms genom experiment.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.