Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare ? ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden?s compulsory school from one teacher?s and six of his pupils? perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don?t slow down the reading experience.The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level ? in the processing of the reading experience.

This study is based on my work as a teacher of Swedish language and literature to upper secondary school students, and my interest in developing the teaching of literature by using both new criticism theories and theories of literary perception focusing on reader response. The purpose of the study is to examine the learning process in trying to develop literary competence and to find out how to describe the competence shown by the students. My starting-point is a discussion about literary competence and the theory and model of literary competence by Örjan Torell. In examining literary competence, by how students use their constitutional competence as well as performance and literary transfer competences, Torell´s model shows the possibility and the need for both knowledge of literature and personal reception by focusing on the dialogue between author and reader.The method is qualitative and the empirics are material collected in one senior high school class in the Social Science programme during their second and third year. The material contains written reading logs, written answers to tasks and transcribed recordings of discussions of literature.The analysis shows a variety among the literary competence shown and developed by the students and points to the complexity of understanding the concept of literary competence.

This two years master´s thesis examines how books and literature can strengthen the contact between imprisoned fathers and their children, and the connection between the treatment of offenders and education in Sweden. The methods used are interviews and textual analysis. The theoretical starting points are influenced by Bernt Gustavssons works concerning the concept of education (the Swedish term ?bildning?) and Foucaults thoughts on the subject of power and its relation to knowledge and resistance.Through history many attempts have been made to ?cure? those who commit criminal acts by educating them, at first to enable them to get employed after serving their sentence, the education thus being for the greater good of the society in general, but since the 1940?s the aim has shifted towards education for the individuals own personal development and readjustment to society.The findings indicate that the service provided to prisons by public libraries play an important role for the inmates, as a source of books for amusement and diversion as well as providing the means for education. This thesis examines four reading programmes in prison, in order to establish their place in the tradition of education within the Swedish penal system.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande:- Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande?- Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning?Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål.Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen.

I denna rapport baserad på kvalitativ enkätstudie presenterar vi lärares syn på undervisning i läsförståelse.  Studien har genomförts på 9 olika skolor med lärare från årskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha läsförståelse, samt hur detta kan uppnås med olika metoder och arbetssätt, detta presenterar vi utifrån flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgår det även hur svenska elevers läsförståelse framstår i ett internationellt perspektiv, utifrån undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers läsförståelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lägre nivå jämfört med tidigare år.  Vidare erhåller studien en teoretisk inramning utifrån ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgår det att lärarnas främsta inverkansfaktor på val av arbetssätt och metod är elevens individuella utvecklings- och intressenivå.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna.

The aim of this paper is to examine why Swedish teachers and multilingual secondary   school pupils think it is important to read fiction, how Swedish teachers work with fiction in the multicultural classroom and how they motivate their multilingual pupils to read more by adapting fiction to their capabilities and experiences. We have done interviews with four Swedish teachers and 12 multilingual pupils. The following questions are the starting point of this essay:Why do Swedish teachers and multilingual pupils think that it is important to read fiction?  ?How can the Swedish teachers in the multicultural classroom motivate their multilingual pupils to read more fiction?The result of this paper showed that both the Swedish teachers and the multilingual pupils thought it was important to read fiction because it partly gives themselves the opportunity to acquaint with other cultures and it helps them to improve their language. The teachers motivate their multilingual pupils by reading out loud, reading in groups and by minimizing language difficulties that may occur in the fiction.

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning.

More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children?s and adolescents? study situation and the question is if this is applicable to students in adult education.

The aim of this Master?s thesis is to explore the meaning of literature forliterate immigrants in regards to identity and integration. The study is based onqualitative interviews with eight Swedes of various backgrounds, but with thecommon experience of an immigration process. In addition to being migrants, therespondents are also public library users who have an interest in literature and whoread literature during their leisure time. To analyze the empirical material ananalytical framework, consisting of a number of analytical concepts from Libraryand Information Science, Literature Science, and Sociology, has been used.

The public library is an institution that throughout history has been associated with anumber of social codes, that seem to be deeply rooted in the minds of the public. Thesecodes regulates how users act and interact in the library environment and as a library useryou have to obtain knowledge about these social codes.This master's thesis aims at studying how these codes are transferred to children in the earlyschool-age, how children react to the social codes and what effects they have on thechildren's development into library users.The empirical material used in this study consists of observations and interviews. Theobservations are conducted during two school classes visits to a public library and focuseson the interaction between librarians, the children and their teachers, and the interviewswere conducted with the two librarians responsible for the library visits.The theories used in this master's thesis consists of symbolic interactionism, in the form oftheories by George Herbert Mead and Erving Goffman, Peter L. Berger and ThomasLuckmanns theories regarding the concept of institutions. Another theory that's used in thismaster's thesis is the one concerning the social aspects of information literacy focusing onthe concept of epistemic communities as presented by Kimmo Tuominen, Reijo Savolainenand Sanna Talja.The result of this study is that the social codes are communicated to the children primarilyby the teachers rather than the librarians.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden?s compulsory school from one teacher?s and six of his pupils? perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don?t slow down the reading experience.The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level ? in the processing of the reading experience.