vuxnas läsning av skönlitteratur I became happier and wiser: young adults reading of fiction [123[upps-01.gif This Masters thesis explores young adults 18-26 years old, reading of fiction: their reading preferences, the meaning of reading and their access to literature. A study was made by way of a questionnaire, including 56 young adults, and seven qualitative interviews with two groups: one at a folk highschool and the other at a public library. The theories we have used to analyse the results are: theories of gender and youth, theories of literary genres, reader-response criticism, literature sociology and the theories of cultural sociology by the sociologist Pierre Bourdieu. In the analysis the results are compared to other studies of reading habits. Results from this study show that the young adults read fiction from several genres among popular- and quality literature.

The paper describes a study on reading aloud to a group of four women with mild or moderate dementia living in a nursing home. The purpose of the study was to examine what reactions the reading aloud creates and if the reactions are different if the literature is written in common Swedish or in easy-to-read Swedish. Original and easy-to-read version of the book "The Lady with the Camelias" by Alexandre Dumas was chosen for reading aloud. The study was conducted in two separate parts with four reading sessions in each part. All sessions were filmed with two cameras, one of them focusing the group and the other focusing one individual.

I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

The purpose of this Masters thesis is to investigate upper secondary school librarians conceptions of fiction mediation. By using a phenomenographic method, the different conceptions of the specific phenomena, how the librarians conceptualise their work with mediation of fiction, are made clear. The aim of the method is not to study what fiction mediation is constituted of, but rather how upper secondary school librarians understand it. Qualitative interviews were held with eight upper secondary school librarians about their conceptions of their working tasks, the meaning of fiction for youths, reading promotion, inspiration to purchase of fiction, free voluntary reading and if the importance of fiction has changed over time. The results showed that the upper secondary school librarians conceptualise their working tasks as both changeable and repeatable.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen.

The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently? The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories.

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers' factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk.

Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för.En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll.