Syftet med denna studie är att studera två olika Rattfylleriprojekt i landet, SMADIT samt trafiknykter Kronoberg. Skellefteåmodellen som varit inspiratör till projekten beskrivs också kort. Studien syftar till att undersöka effekterna av de olika projekten. Hur det har påverkat antalet anmälda Rattfylleribrott samt antalet återfall i Rattfylleri. I studien kan man tydligt se behovet av att förfina de statistiska mätmetoderna.

I denna studie undersöks huruvida den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för attuppnå Nollvisionen. Genom att använda experimentet med lördagsöppna Systembolagestimeras effekterna av en ökning i alkoholkonsumtion på trafikolyckor. Försöket med delördagsöppna Systembolagsbutikerna i sex län ledde till en ökad alkoholkonsumtion med 3,7procent. En Difference-in-Difference metod används för att jämföra effekterna av dennaökning på trafikolyckor i de sex försökslän med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultatenvisar att konsumtionsökningen har ökat det totala antalet trafikolyckor i försökslänen med8,5±2,6 procent i jämförelse med kontrollgruppen.

Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under på. Vad vi kan konstatera via statistik är att förare som åker dit för rattfylla har ökat. I Västerbottens län vid polismyndigheten i Skellefteå påbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjänsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut på att erbjuda personer som gjort sig skyldig till Rattfylleri hjälp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.

Vi har försökt se på problemet från flera olika synvinklar och inhämtat information från olika aktörer som verkar för en säkrare skoteråkning. Bakgrunden är att det ska vara ett nöje att åka skoter och inte en onödig stor risk att råka ut för en olycka.(Nollvisionen) Vi har intervjuat poliser, försäkringsbolag och körskola för att få en bred syn på skoterproblemen. För att kunna förebygga olyckor eller förbättra chansen att klara sig om olyckan är framme har vi tex. tittat på åtgärder som berör flytoverall, mobiltelefon, alkolås eller skotrarnas hastighet. Hur ser skoterolyckorna ut statistiskt.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett Rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Detta arbete handlar om Rattfylleri med narkotikaklassat preparat i blodet. Polisen har den senaste femårsperioden fördubblat sina anmälningar med drogRattfylleri. Vi har studerat polisen i Halland, Västerbotten och Örebro län och kan konstatera att de har varierad kunskap för att kunna arbeta effektivt mot drogRattfylleri. I Örebro län har man en bättre utbildad personal vilket medför fler upptäckta drogRattfyllerier. På de andra två myndigheterna utbildar man successivt fler poliser som ska förbättra deras arbete med att upptäcka drogRattfylleri.

Syftet med detta arbete är att ge läsaren en lättbegriplig och sammanfattande bild av vad det innebär att deltaga i försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse med föreskrift om alkolås. Alkolåset är ett instrument som är förbundet med bilens tändningssystem. Alkolåset omöjliggör start och körning om det finns alkohol i utandningsluften. Detta kontrolleras genom att föraren är tvungen att blåsa i instrumentet för att få tändningslåset att koppla ström till bilens startmotor. Under färd kräver alkolåset efter slumpmässiga tidsintervaller nya prov av förarens utandningsluft, detta för att förhindra att föraren konsumerar alkohol under färd.

Intresset för ämnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden när det gäller det ökande Rattfylleriet i allmänhet och i synnerhet Rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer påverkade på våra vägar. Alkohol i samband med bilkörning är en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav som finns från myndigheterna, på hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i ämnet alkohol och trafik. Vi har använt oss av kvalitativ metod, för att få en bättre helhetssyn inom ämnet och en djupare förståelse.

Bakgrund: Alkoholberoende är en psykisk sjukdom med både hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) är ett begrepp som innefattar utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). Många olika faktorer såsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning är oense gällande sambandet mellan alkohol och SES.Syfte: Att kartlägga hur människor med olika socioekonomiska förutsättningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvården.Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger på personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende.Resultat: Känsloliv och tillgänglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde både bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från Rattfylleri till miljösanktioner.