Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats.Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen.

Syftet med studien var att utifrån Antonovskys teori om KASAM få ökadförståelse för vilka faktorer professionella som möter barn till föräldrar medalkoholproblem uppfattar som viktiga för att barnen ska få en känsla avsammanhang, samt vad de professionella uppfattar att de själva och andra kangöra för att påverka barnens känslan av sammanhang. Utgångspunkt för studienvar en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer genomfördes. Resultatet visade att det finns flera faktorer som kanverka skyddande för barnen och öka deras känsla av sammanhang. Den främstafaktorn visade sig vara vuxna i barnens omgivning eftersom de kan stödja barnenpå olika sätt. Professionella, framförallt inom skolan, har ett stort ansvar för attupptäcka och hjälpa barnen.

Våld mot kvinnor är ett omfattande och angeläget samhällsproblem. Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en nyckelgrupp när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. I mötet med den våldsutsatta kvinnan, likaväl som i mötet med andra patienter, är bemötandet och kommunikationen av stor betydelse. Syftet med studien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelse av hur de blivit bemötta i sin kontakt med olika sjukvårdsinstanser. Metoden har varit kvalitativ med en induktiv ansats där nio kvinnor har intervjuats.

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov.

Syftet med studien är att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlängning är också ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete såväl organisatoriskt som arbetsmiljömässigt kan ske. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berättelser från medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgångspunkt från Directed Content Analysis.

Blodtrycksmätning är en viktig del i en sjuksköterskas arbetsuppgifter och då både manuell och digital blodtrycksmätning idag förekommer parallellt inom svensk sjukvård syftar denna studie till att undersöka om det finns någon skillnad mellan de uppmätta resultaten i dessa mätmetoder och beskriva denna eventuella skillnad. Undersökningen genomfördes på en kärlkirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige under hösten 2009. Populationen bestod av 38 inneliggande patienter som följdes upp med totalt 65 blodtrycksmätningar. För att utföra undersökningen tillämpades cross-over design med kvantitativ ansats. Resultaten visade skillnader mellan de två mätmetoderna då den digitala metoden uppmätte högre blodtryck än den manuella. Digital blodtrycksmätning visade genomgående högre mätresultat jämfört med manuell metod.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.