Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och Rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsRasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning.

Uppsatsens huvudfrågor handlar om hur religionsämnet och kursplanerna har förändrats genom tiderna, hur ämnet kan beskrivas utifrån olika perspektiv samt vilka förutsättningar ämnet har. För att få fram lärarnas förhållningssätt till ämnet, och dess konsekvenser, har vi utgått från följande frågeställningar: Vilket existensberättigande har religionsämnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lärare som religionskunskapens viktigaste samt hur påverkar detta lärares val av arbetsområden och informationskällor? Enkätstudien grundar sig på 11 lärare i grundskolans åk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lärarna ser förståelse för andra människors religioner och livsåskådningar som ämnets främsta syften. Resultatet visar också på ett mycket litet samband mellan vad lärarna uppger som ämnets syften, val av stoff och val av arbetsområden som de uppger att de gör.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats.

Det övergripande syftet med vår studie var att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen. Vi utgick från våra fyra forskningsfrågor och med hjälp av dessa undersökte och kritiskt granskade vi den litteratur som fanns inom ämnesområdet. Vi valde att använda oss av enkäter som vi delade ut till elever i fyra olika klasser, år 6-9, i Norrbotten. Det resultat vi fick fram var att eleverna tror att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet. Vidare så trodde eleverna att de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter var andra ungdomar.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring Rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte.

Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13?17.

Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

The aim of the study is to examine what upper secondary school students think that they themselves and their school can do to create a peaceful society. The study combine qualitative and quantitative methods based on questionnaires distributed among 328 students in three high schools in Sweden. The survey is a combination of multiple choice and open questions. For the analysis of quantitative responses the computer program SPSS was used producing frequency tables and response rate schemes. To analyze the questionnaire's qualitative part a narrative analysis method was used.