Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Barn kan ha det svårt och fara illa på olika sätt i sina familjer. När dessa barn kommer till vården finns det en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om sådana barn. Därför kan det vara av vikt att beskriva hur en distriktssköterska kan identifiera barn som far illa för att barn som far illa ska kunna upptäckas i tid samt att hjälpinsatser sätts in så tidigt som möjligt för att kunna öka dessa barns välbefinnande och minska deras lidande. Vår frågeställning var: vilka metoder finns det för att kunna upptäcka ett utsatt barn? Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskan kan arbeta för att identifiera barn som far illa.Studien är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar analyserats enligt Friberg (2006).

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem både internationellt och i Sverige. I Sverige används uttrycket kronisk smärta för att benämna långvarig smärta men det anses idag olämpligt eftersom ordet ?kronisk? associeras med livslång och obotlig smärta. Ofta har personer med långvarig smärta svårt att uttrycka sig och dela sina smärtsamma känslor för någon annan därför känner de sig irriterade, frustrerade, missförstådda, deprimerade. Att lindra lidande hos personer med långvarig smärta är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008.

Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.