Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsRapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsRapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsRapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsRapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och Rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsRapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsRapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times Rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i Rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsRapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin Rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas Rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om Rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags Rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för Rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars Rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013. Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Termin           Vårtermin 2015 Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013. Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medieRapportering, politik, kvällspress Metod           Kvantitativ innehållsanalys Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 ? 2014-10-14 där orden ?SD? eller ?Sverigedemokraterna? finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 ? 2013-10-09 där orden ?Frp? eller ?Fremskrittspartiet? finns med. .

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell Rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Företag publicerar allt mer information om deras sociala miljömässiga och ekonomiska ansvar.Denna information presenterar de i sina årsredovisningar under avsnittet Corporate Social Responsibility. Idenna studie undersökt har vi undersökt hur Rapporteringen i en bransch påverkas efter en incident och omdet finns spridningseffekter och imitationsbeteende när det gäller CSR-Rapporteringen. Som utgångspunkthar vi valt incidenten i Mexikanska golfen den 20 april 2010. Då skedde ett stort oljeutsläpp i sambandmed att oljeföretaget British Petroleum's plattform Deepwater Horizon exploderade. Oljeutsläppet varomfattande och hade stor effekt på BP's rykte hos allmänheten.

Den ökade förekomsten av etisk Rapportering kan ses som en följd av samhällets ökade fokus på en hållbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, däribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssätt bygger på förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvärld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori på området, Media Agenda Setting Theory. Våra företags sociala Rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Syftet med uppsatsen är att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkårens brist på mångfald. Den forskningsmetod som används är kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion där samtliga reportrar och även chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger på forskning om mångfald inom journalistiken och utgår bland annat ifrån teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare såsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin Rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna Rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga.Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR.

C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings Rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s Rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är Rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande Rapportering.