Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga Rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av Rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters Rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa Rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Uppsatsen innehåller en jämförelse mellan Fredmans Epistlar och Predikaren. Ämnet är Förgänglighetspoesi och avsikten är att se vilka typiska drag av förgänglighetspoesi som de båda verken innehåller..

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella Rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella Rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella Rapporter.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna Rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda Rapporterna.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella Rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella Rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella Rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1.

Bakgrund och problem: Problemområdet vi berör är relativt outforskat och i gränslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella Rapporter med avseende på relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika områdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har främst fokuserat på kommersiella bolag eller prestationsmätningen i ideella organisationer vilket gör detta problemområdet intressant att utforska närmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i Rapporter till styrelsen i en ideell organisation är och om hur den skulle förbättras utifrån bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar också till att öppna upp och uppmärksamma detta område för vidareforskning.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- Rapporter även kallade hållbarhetsRapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella Rapporter.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- Rapporter även kallade hållbarhetsRapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella Rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella Rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella Rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella Rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsRapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsRapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella Rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa Rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för Rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsRapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta Rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla Rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella Rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag.Forskningsfrågorna är:Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste Rapporterna vid en kreditbedömning.