Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening Àr kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskÀnsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i Àmnet och de för frÄgestÀllningen viktigaste slutsatserna frÄn dessa belyses. Slutsatsen Àr att det inte, med sÀkerhet, gÄr att motivera införandet av allmÀn prostatacancerscreening. Beroende pÄ antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsÄr, angivet i 1995 Ärs pris. Vidare saknas det fortfarande resultat frÄn stora randomiserade studier som klart visar att screening sÀnker dödligheten i prostatacancer.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Det finns tillfÀllen dÄ kliniskt uppmÀtta blodtryck inte Äterger patientens allmÀnna blodtryckssituation och kardiovaskulÀra belastning, vid dessa tillfÀllen Àr det möjligt att lÄta patienten genomgÄ noninvasiv blodtrycksmÀtning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlÀgsen blodtrycksmÀtningen som utförs pÄ klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns nÄgon systematisk skillnad i resultatet första gÄngen undersökningen jÀmförs med andra gÄngen, samt om det fanns nÄgon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde tvÄ stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmÀtningar, en pÄ en vardag och en pÄ en helgdag. Resultatet visar en god överensstÀmmelse mellan 24 timmars blodtrycksmÀtning utfört vid tvÄ olika tillfÀllen.

Bakgrund Sverige har omkring 350 000 diabetiker vilket motsvarar ca 4 % av befolkningen. Randomiserade studier har visat betydelsen av god glykemisk kontroll och strikt blodtryckskontroll. Det verkar som att mer Àr att vinna pÄ lÀgre blodtryck vid diabetes Àn hos andra hypertonipatienter. Blodtryckkontrollen kan utövas med olika farmakologiska behandlingar, patienter med njursjukdom och ischemisk hjÀrtsjukdom kan t e x ordineras selektiva betablockerare. Syfte Att studera prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos lÀkemedelsbehandlade diabetiker och hur försÀljning skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige.

Med utgÄngspunkt frÄn den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hÄl och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hÄl frÄn döende singulÀra stjÀrnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjÀrnor kan pÄverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier lÀggs fram som argument och motargument. UtifrÄn detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hÄl kan existera i fler varianter Àn vad som hittills antagits, frÀmst i form av s.k.

Detta arbete Àr en teoretisk studie dÀr syftet Àr att se om s.k. Health TechnologyAssessment (HTA) Àr ett arbetsverktyg som leder till evidensbaserad vÄrd vidöverburenhet. Definitionen överburen graviditet Àr nÀr graviditetslÀngden Àr mer Àn 42+0graviditetsveckor, eller mer Àn 294 dagar. Under januari ? mars 2007 genomfördes ettmini-HTA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att granska artiklar gÀllandeöverburenhet.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hÀlsoÄngest, sjukvÄrdsbesök samt lÀkemedelsförbrukning i fÀngelsemiljö. Respondenterna var 66 mÀn i Äldrarna 21 - 68 Är med avtjÀnade straff frÄn en mÄnad till tretton Är och nio mÄnader. Studien baserades pÄ sjÀlvskattningsfrÄgeformulÀr vilket mÀter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hÀlsoÄngest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet pÄvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hÀlsoÄngest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av lÀkemedel.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

SammanfattningBody Dysmorphic Disorder (BDD) karaktÀriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till pÄtagligt lidande och svÄrigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social Ängest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhÄllanden prova en behandling bestÄende av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering pÄ patienter med svÄr BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnÀrvaro och monitorering.

Ett effektivt industriellt bostadsbyggande i trÀ bygger pÄ kontrollerade och standardiserade processflöden. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband, har grundlÀggande kunskaper om proceskartlÀggning och processbaserad verksamhetsutveckling anvÀnts. Processen kan sedan effektiviseras och utvecklas för att i framtiden göra det industriella bostadsbyggandet Ànnu mer framgÄngsrikt. Vilket kan gynna trÀbyggandet bÄde i Sverige och internationellt. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga företaget Plusshus arbetssÀtt frÄn ide till fÀrdigt hus och sedan upprÀtta ett förslag pÄ en hÄllbar standardiserad processmodell.

Denna litteraturöversikt har som syfte att jĂ€mföra öppen och sluten kirurgisk frilĂ€ggning av palatinalt retinerade permanenta hörntĂ€nder avseende metodernas stabilitet, postoperativt obehag, komplikationsfrekvens, effekt pĂ„ parodontiet samt behandlingstid. ÖverkĂ€kshörntanden Ă€r nĂ€st efter underkĂ€kens visdomstĂ€nder den tand som oftast Ă€r retinerad med en incidens pĂ„ ca 2 %. Det anvĂ€nds idag tvĂ„ kirurgiska tekniker för att kirurgiskt frilĂ€gga palatinalt retinerade hörntĂ€nder, den öppna och slutna tekniken. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed och genererade 85 trĂ€ffar. Efter urval med inklusions- och exklusionskriterier reducerades antalet till Ă„tta artiklar som resultatet i denna litteraturöversikt baseras pĂ„. Av de Ă„tta inkluderade studierna granskade tre stycken bĂ„de den öppna och den slutna metoden, fyra stycken endast den öppna metoden och endast en den slutna metoden. Det gĂ„r inte utifrĂ„n denna litteraturstudie att avgöra vilken frilĂ€ggningsmetod som ger bĂ€st resultat dĂ„ underlaget Ă€r för litet och de inkluderade studierna belyser olika problem med kirurgisk frilĂ€ggning av palatinalt retinerade hörntĂ€nder. Ortodontister och kirurger bör vĂ€lja frilĂ€ggningsmetod beroende pĂ„ indikation och efter erfarenhet som finns för att fĂ„ ett sĂ„ optimalt behandlingsresultat som möjligt. Det behövs randomiserade undersökningar som jĂ€mför utfallet av den öppna och den slutna frilĂ€ggningsmetoden..

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan mÄnga av de individer som vill och Àr i behov av att sluta röka. För att uppnÄ goda resultat i form av bestÄende rökfrihet krÀvs evidens för att avgöra vilken rökavvÀnjningsmodell som Àr den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvÀnjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende pÄ individer som stÄr i kontakt med sjukhus. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrÄn kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnÄ ett mer fördelaktigt resultat.