MÀnniskor lever idag allt lÀngre vilket betyder att landets befolkning blir Àldre. I och med en ökande Älder ökar risken för ett antal kroniska tillstÄnd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hÀlsa sÄvÀl fysisk som psykisk Àven hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida tvÄ olika typer av fysisk aktivitet pÄverkar Àldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet nÀrvarotillfÀllen spelar.

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse i genomströmningsbranscher sÄsom callcenter och McDonald?s. FrÄgorna vi inledningsvis stÀllde oss Àr vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar pÄ att bÄde callcenter och McDonald?s Àr typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, dÀr arbetsuppgifterna framstÀlls som begrÀnsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lÄng tid det skall ta.

Uttern (Lutra lutra) Àr klassad som sÄrbar i Sverige och ett av det stora problemen Àr trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och LÀnsstyrelserna satsat pÄ att bygga anpassade faunapassager vid broar och vÀgtrummor. Enligt NaturvÄrdsverkets ÄtgÀrdsprogram för utter ska dessa utvÀrderas med tanke pÄ effekt, kostnad och regionala anpassningar. Syftet med min studie var att utifrÄn redan gjorda utvÀrderingar pÄ passager ta fram indikationer pÄ vilka typer av faunapassager som anvÀnds mest av uttrar och vad som Àr mest kostnadseffektivt. Datan Àr samlad frÄn fyra olika studier gjorda i Stockholm- och Uppsala lÀn.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Tidigare forskning har visat att sociala medier Àr avgörande för informationsspridning i lÀnder med begrÀnsad yttrandefrihet, men ocksÄ att sociala medier kan vara svÄrtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att ÄskÄdliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade pÄ svenska journalisters anvÀndning och vÀrdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade pÄ följande fem specifika hÀndelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens Ärsdag (11 februari, 2010).VÄr analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de anvÀnde sociala medier som kÀllor i varierande utstrÀckning. Det var ocksÄ pÄtagligt att det skedde direkta kÀllhÀnvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras förÀldrar hade. Till resultatet anvÀndes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast Är 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host anvÀndes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping anvÀndes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar och det vetenskapliga vÀrdet i artiklarna skattades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

LÀpp-, kÀk och gomspalt (LKG) kan medföra svÄrigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlÀgga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambÄ samt jÀmföra röstresultat med data frÄn individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgÄende LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i tvÄ seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgÄtt svalglambÄoperation.

Kvinnomisshandel har lÀnge varit ett stort problem i samhÀllet men alltför sÀllan har forskningen fokuserat pÄ andra aspekter av vÄld mot kvinnor Àn den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande mÀn utan inslag av vÄld. Syftet var att öka förstÄelsen för hur dessa kvinnor blev pÄverkade av relationen och hur de sÄg pÄ sig sjÀlva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begrÀnsades. AvgrÀnsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gÀllande psykisk misshandel och kontroll. Som metod anvÀndes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lÄng erfarenhet av att leva med kontrollerande mÀn.