Den hÀr studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stÀmmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andrasprÄk 1 (SVA1) samt pÄ vilket sÀtt det nationella provet underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begrÀnsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framstÀllning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara efterstrÀvansvÀrda i muntlig framstÀllning har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten frÄn studiens innehÄllsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framstÀllningen utgÄr frÄn den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet frÄn kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behÀrska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven pÄ de högre nivÄerna.Studiens slutsatser Àr att kvalitetskraven stÀmmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andrasprÄk 1 (SVA 1) vad gÀller bedömningen av elevens sprÄkliga kvaliteter. Dessutom gÄr det att dra slutsatsen att de krav pÄ anpassning till det retoriska sammanhanget ocksÄ Àr krav som Äterfinns i kursplanen men beskrivs mer allmÀnt i ett sprÄkutvecklande perspektiv vilket underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att fÄ det lÀgsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framstÀllning och att eleven kan presentera ett förberett innehÄll inför en publik..

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och vÀrlden. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, dÀribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden Àr gastric bypass vilken för mÄnga patienter krÀver livslÄnga förÀndringar gÀllande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass Àr dumpingsymtom, vilka delvis kan begrÀnsas utifrÄn Àtbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostrÄd före och efter fetmaoperationer saknas i dagslÀget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och mÄltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgÄtt gastric bypass.Metod: En webbaserad enkÀtundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvÀmlighetsurval.

Det svenska samhÀllet Àr i hög grad invÀvt i vÀrlden utanför. Det som Àr viktigt hos oss Àr ofta lika viktigt hos andra. VÀrlden har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om vÀrlden som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stÄtt i centrum för diskussionen om den nya vÀrlden. Medlemskapet i EU har fÄtt det svenska samhÀllet att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förÀndringar.

This report investigates what attitude private forest owners in the County of Stockholm, Sweden have towards biodiversity landconservation. Private landowners were asked to answer a questionnaire containing questions about there property and there attitude towards biodiversity. The results show that private landowners attitude towards biodiversity is affected by, amongst other things, the size of their property; a larger property have a more negative owner than a smaller property. A landowner that lives on his property has a more negative attitude towards biodiversity than a landowner that?s not living on his property.

Betongplattor pÄ mark Àr en ofta anvÀnd grundlÀggningsmetod. Trots detta Àr sprickbildning ett vanligt problem dÀr kraven pÄ maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och dÄ olika fuktförhÄllanden rÄder pÄ var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvÀrsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillrÀckliga analysermetoder att tillgÄ i normer.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher?s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten pÄ 1990-talet, framförallt klamydia. Unga Àr en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva ÄtgÀrder Àr stort. Ungdomsmottagningar bland andra vÄrdinrÀttningar Àr en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gÄ till som vÄrdpersonalen pÄ ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag Àr Àven mycket begrÀnsad.

DatornÀtverk har blivit en oerhört central och viktig del av dagens samhÀlle. DeanvÀnds vÀrlden över och Àr nÄgot som mÄnga anvÀnder sig av i deras dagliga liv.De medför dock Àven en sÀkerhetsrisk. Utan nÄgot skydd för dessa risker kan manutsÀtta sitt nÀtverk för mÄnga olika sorters attacker, dÀr till exempel privatföretagsinformation kan lÀcka ut. SÄdana attacker, samt andra attacker som tillexempel kan leda till ett helt utslaget nÀtverk, kan vara förödande för de som Àrberoende av sitt datornÀtverk.PÄ grund av de stora riskerna samt den förödande effekt dessa attacker kan ha Àrdet vÀldigt viktigt att skydda sig mot dem. Denna rapport kommer att tÀcka arbetetmed att implementera sÀkerhetslösningar i ett företags datornÀtverk i syfte attförhindra att dessa potentiellt ödesdigra situationer uppstÄr..

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lÀgger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet Àr yrkesÀmnena till stor del förlagda pÄ det som benÀmns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslÀrare och APU-handledare i syfte att ta reda pÄ hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har ocksÄ undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare pÄ APU-platserna fungerar..

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.