Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Flertalet hÀndelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för vÄldsamt upplopp och flera vÄldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, Àr oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhÀndertagna DjurgÄrdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda pÄ att det i samhÀllet finns en tendens, att vi Àr pÄ vÀg mot ett ÄsidosÀttande av individens skydd i form av fri- och rÀttigheter, till förmÄn för bekÀmpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rÀttigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhÀndertaganden. Detta innebÀr att med Europakonventionens artikel 5 som utgÄngspunkt, undersöka överensstÀmmelsen med svensk rÀtt och eventuella konflikter mellan individens fri- och sÀkerhet och samhÀllets regler för bekÀmpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mÄn Àven Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rÀtt tolkas utifrÄn domstolens utlÄtanden i ett antal relevanta mÄl.FrÀmst kan det sÀgas vara mÄlen Kurt v.

Uppsatsen handlar om det förstÀrkta rÀttsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gÀller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingÄende för 17:1-4 BrB, det vill sÀga vÄld och hot mot tjÀnsteman, förgripelse mot tjÀnsteman och vÄldsamt motstÄnd. Det redogörs ocksÄ korfattat för den upphÀvda bestÀmmelse om missfirmlese mot tjÀnsteman, ofredande 4:7 BrB och förolÀmpning 5:3 BrB, dÄ detta behövs för att förstÄ problematiken kring det förstÀrkta rÀttsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstÀrkta rÀttsskyddet och vad som borde Àndras. Fungerar det förstÀrkta rÀttskyddet och behövs det?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

The aim of this masters thesis is to examine how daily encounters between the Danish public libraries and the library-users called ethnic minorities are described within the public library field. Danish public libraries have been assigned to play a larger role in societys strive towards integration of immigrants and refugees. Within Danish politics I find an emphasis on the importance of maintaining Danish culture, but it is rarely expressed if ethnic minorities are, can or should be a part of it. Theoretical and methodological starting points are hermeneutics and text-analysis. My theoretical framework is research about international migration and ethnic relations IMER.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur privatpersoner förhÄller sig till IT-sÀkerhet, hur medvetna de Àr om de förekommande hoten och hur de skyddar sig. Undersökningen avgrÀnsas till att undersöka IT-sÀkerhetstÀnkande, gÀllande datorvirus och datorintrÄng, hos privatpersoner i författarens nÀrhet. Studien genomförs med en kvantitativ enkÀtunderökning, vilken besvaras av 39 personer.En slutsats Àr att det rÄder en omedvetenhet, bland de svarande, bÄde vad gÀller de hot som föreligger vid InternetanvÀndning samt de skydd som finns att tillgÄ. Detta kan vara en bidragande orsak till varför de svarande inte skyddar sig tillrÀckligt..

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Den svenska FM Ă€r beroende av civil sjukvĂ„rd för kirurgiskt omhĂ€ndertagande i hĂ€ndelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvĂ„rdsorganisationen pĂ„ den militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvĂ„rden. År 2014 Ă€r den militĂ€ra kirurgiska omhĂ€ndertagandeförmĂ„gan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförrĂ„d har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd Ă€r i enlighet med ansvars-, likhets- och nĂ€rhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivĂ„.

Det Àr nu vÀl belagt att mÀnniskorÀttssituation har försÀmrats i Ryssland under Putins presidenttid. MÀnniskorÀttsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman Àr bara nÄgra enstaka exempel pÄ det strÀngare klimatet kring de mÀnskliga rÀttigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten Är 1999. Uppsatsens utgÄngpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lÀgger ett sÀrskilt fokus pÄ begreppen sÀkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framstÀller globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar betrÀffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbÀttra regelsystemet för att bÀttre uppnÄ syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I bÄda direktiven har det tillkommit bestÀmmelser om anvÀndningen av ramavtal samt bestÀmmelser om de bÄda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrensprÀglad dialog. I dessa nya bestÀmmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehÄller skrivningen att de upphandlande enheterna inte fÄr anvÀnda det aktuella förfarandet pÄ ett sÀtt som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hÀmtad frÄn konkurrensbegrÀnsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillÀmplig vid en internationell tvist gÀllande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrÀttsintrÄng, sÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstÄr dÄ nÄgon gör sig skyldig till ett upphovsrÀttsintrÄng med relation till flera lÀnder.UtgÄngspunkten Àr Rom II-förordningen och dess Ättonde artikel. I artikeln stadgas det att tillÀmplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrÀttsintrÄng skall vara lagen i det land dÀr skydd görs gÀllande.Vad innebÀr dÄ uttrycket ?dÀr skydd görs gÀllande?? NÀr det gÀller registrerade rÀttigheter, sÄsom patent och varumÀrken, innebÀr artikeln att tillÀmplig lag ska var lagen i det land dÀr rÀttigheten Àr registrerad. Det gÄr dock inte att tillÀmpa samma princip pÄ oregistrerade rÀttigheter.