Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Studien fokuseras på skolor som är med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgångspunkten är Ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man måste se vad som är pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term"friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside inelementary school.The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard topursue in elementary school.In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have beeninterviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individualinterviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory.The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is vieweddifferently depending on each ones individual background. The research showed that all fiveprofessors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured,also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light.My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv".Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woodsare in direct connection with the woods..

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallärare bedriver sin undervisning i förhållande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi själva kommer att arbeta som instrumentallärare när vi avslutat våra studier vid musikhögskolan i Piteå. Vi har i vår studie utgått från Ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns många faktorer som har stor inverkan på undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkätundersökning som riktades till sång- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkäten kommunicerade vi påståenden som relaterade till lärarnas syn på kursplanens funktion och eleven i förhållande till kursplanen och lektionstiden.

I dennna uppsats är syftet att undersöka hur fyra gymnasielärare i svenska och/eller religion på teoretiska gymnasieprogram förhåller sig till bedömning av elevarbeten inlämnade efter elutdatum. Syftet är också att undersöka vilka argument lärarna har för sitt bedömningssätt samt vilka ramfaktorerna äe som kan tänkas styra deras möjligheter och begränsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlämningsarbeten. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide och utgår från den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram läranas uppfattningar som därefter tolkas utifrån Ramfaktorteorin där vi utröner såväl yttre som inre ramar. Lärarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt Ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt Ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa och blivande idrottslärare ser på friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som påverkar undervisningen i momentet. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslärare och fyra studenter som läst samma idrottslärarutbildning.Utifrån syftet formulerades det en frågeställning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som påverkar undervisningen och hur idrottslärarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrån Ramfaktorteorin och läroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstämmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs på ett liknande sätt bland idrottslärarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer är bl.a.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var Ramfaktorteorin.

I denna uppsats har vi med hjälp av dåtida inspektörsberättelser studerat växelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man från statligt håll år 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av läraren. Vi har även studerat vilken inställning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund påverkade deras åsikter.Av resultat går det att konstatera att metoden i viss mån levde kvar ändå fram till år 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för växelundervisning fortfarande användes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lärarkåren, avsaknad av småskolor samt brist på nytt undervisningsmaterial. Enligt den så kallade Ramfaktorteorin går det därmed hävda att metodens fortlevnad berodde på en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen från centralmaktens sida.Inspektörernas åsikter om växelundervisningen låg i linje med den allmänna opinionen vid tidpunkten och några mönster utifrån yrkesbakgrund går inte heller att urskönja. Källmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa åsikter gällande växelundervisningsmetoden..