Sök:

Sökresultat:

1170 Uppsatser om Ramdirektivet för vatten - Sida 20 av 78

Kväverening av avloppsvatten med hjälp av ett sandfilter : Hur val av bärarmaterial, luftningsmetod och ytbelastning påverkar nitrifikationsprocessen

Detta examensarbete utfördes under 2005 i samarbete med Nordic Water Products. Arbetetsyftade till att utreda potentialen att minska utsläppen av ammoniumkväve i avloppsvattnetvid ett avloppsreningsverk i Östhammars Kommun och på så vis begränsa påverkan avsyretärande ämnen i de närliggande vattendragen runt verket. Examensarbetet genomfördesmed ett sandfilter anpassat för nitrifikation i pilotskala på ett litet avloppsreningsverk iÖsterbybruk.För att besvara syftet var arbetet utformat som en jämförande studie där kombinationen av tvåolika sorters bärarmaterial och två olika luftningsmetoder skulle jämföras för att undersökavilken kombination som gav den bästa reduktionen. Men då den biologiska aktiviteten i filtretinte kom igång som förväntat uppstod förskjutningar i den ursprungliga planeringen, vilketledde till att denna omformades. Momentet att byta ut bärarmaterialet lyftes bort på grund avtidsbrist och senare togs även momentet med en annan luftningsmetod bort på grund avtekniska problem.

Undersökning av strömningsbilden i en luftad damm med två olika luftningssystem : En förstudie vid Skoghalls Bruk

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan några årtionden tillbaka finns det krav på att avloppsvatten från svenska hushåll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar är lämpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i närvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten på dammen (bottenluftare).

Muddring i Ireån : indirekta effekter på bottenfaunan nedströms

This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream.

Vattnets väg genom ett romerskt bad. - tekniken bakom marmorn.

This essay focuses on the technical systems and functions behind how a Roman bath operated. I will present a general view by going through each part of the waters path through the bath one by one. Since there is no such thing as a standardised Roman bath I will, under each headline, present the sub subject with a presentation of the workings and then exemplifying through archaeological findings and ancient literary sources.This essay is therefore meant to present a thorough and clear presentation of the technical aspects of a roman bath. The aim is to give the reader an understanding of how a bathhouse worked in general and why. To this I want to present problems that the Romans were faced with and how they solved them..

Reintroduction of the noble crayfish in the lake Bornsjön

Flodkräftan är en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkräftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av kräftpest. Flodkräftan är klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. Kräftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk kräftart i Italien 1860. I dagsläget sprids kräftpest genom illegala utsättningar av den nordamerikanska signalkräftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.

Glödskalsrensning på göt med varierande tvärsnitt

På Ovako i Hofors, framställs stål via götgjutning. Göten har ett kvadratiskt tvärsnitt som varierar mellan 300 och 700 mm. Dessa transporteras från stålverket, till valsverket för uppvärmning. Varpå de varmvalsas till färdiga ämnen. Under tiden i ugnen när göten värms upp, oxiderar järn och andra legeringar och bildar glödskal.

Barns tankar om vad träd behöver för att växa

Syftet med vår undersökning är att ta reda på barns tankar om en process i naturen, växternas fotosyntes. Vi intervjuade 37 elever från årskurs 2 och 3 och ställde frågan vad ett träd behöver för att växa. Elevernas tankar sammanställdes och kategoriserades efter tillväxtfaktorer. Dessa fördelades på 5 grupper från det minsta till det mest avancerade tänkandet samt efter tillväxtfaktorer. Resultatet visade på en ringa förförståelse om trädets tillväxtfaktorer.

Miljökvalitetsnormer: betydelse och problematik

Vattenfrågor är ett av de mest reglerade rättsområdena inom EU och den mest omfattande lagstiftningen som sätter upp regler kring miljökvalitetsnormer är ramvattendirektivet. I Sverige regleras normerna bland annat i miljöbalkens 5 kap som innehåller de grundläggande bestämmelserna. I uppsatsen framkommer att det råder viss osäkerhet kring miljökvalitetsnormer och vilken betydelse de har samt vilka normer som ska gälla för vatten. Denna osäkerhet beskrivs utifrån förarbeten och rapporter som tar upp problemet. Nationellt är det regeringen som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla vid sidan av de som satts upp av EU.

4-5 åringars vardagsföreställningar om regn, moln och vattnets kretslopp

Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen. De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt..

Förutsättningar för ett gott ljudlandskap - En studie av Skanstorget.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen värmeväxlarpanels kyl- och värmeeffekt. Arbetet utfördes åt företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler där paneler monterades. Vid testerna mättes temperaturer och flöden på luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.Avgränsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebära en sluten kammare, stationära förhållanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket små mätfel. Det togs heller inte hänsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bäst 83.0 W och värmeeffekten blev som bäst 211.9 W. Resultaten jämfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Miljöledningssystemet ISO 14001 : En fallstudie av institutionen Vatten och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Dissolvingmassa baserat på soda-AQ kokning : Potential för ökat förädlingsvärde av svensk skogsråvara

Detta examensarbete genomfördes från begäran av två företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framställning av dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanställdes även några av de ledande aktörerna av joniska vätskor samt applikationer för cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat på svavelfria processer som t.ex.

Sprinkleranläggningar och det allmänna vattenledningsnätet i Luleå kommun: Risker för det allmänna vattenledningsnätet och sprinkleranläggningar vid direktkoppling av sprinkleranläggningar på det allmänna vattenledningsnätet

Syftet med denna rapport var att utföra två riskanalyser. Den ena täcker allmänna vattenledningsnätet med avseende på vattenkvalitet och funktion när sprinkleranläggningar använder det allmänna vattenledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling, den andra täcker sprinkleranläggningars funktion när de använder det allmänna ledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling.Sprinkleranläggningar har i uppgift att upptäcka och starta bekämpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krävs en vattenkälla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkälla kan utgöras av det allmänna vattenledningsnätet om denna uppfyller de krav en sprinkleranläggning ställer på vattenflöde. Det allmänna ledningsnätet har i primär uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.

Länsvattenmängd

I botten av ett fartygs maskinrum samlas vatten som är blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till länsvattentanken. Det finns två alternativ för vidare hantering av länsvattnet: Antingen avlägsnas oljan i en länsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lämnas i en hamn för destruktion. I dagsläget är det okänt hur mycket länsvatten som produceras ombord på fartyg. Den här studien undersöker möjliga samband mellan de fyra fartygsrelevanta variablerna bruttodräktighet, maskinstyrka, ålder och fartygstyp och mängden länsvatten som produceras ombord på fartyg.

Tjälinträngning i fyllningsdammars tätkärna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i Luleå älvdal

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

<- Föregående sida 20 Nästa sida ->