Sök:

Sökresultat:

1170 Uppsatser om Ramdirektivet för vatten - Sida 15 av 78

VÀxtbÀddar och avvattningslösningar för sportgrÀsytor : pÄverkan pÄ drÀneringsintensitet och förhÄllande mellan luft och vatten i jorden

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

KÀnsla för vatten : rekreation i innerstad med fokus pÄ bad

This graduation thesis is about baths and beach like places in city centers. It focuses on recreation and the creation and development of public, social spaces in the city containing water as a visual and useable element. The thesis is divided into three parts; background, inspiration and application. The background examines four factors which we consider important for the occurrence of inner city baths; water, the history of bathing, inner city recreation and social life in public places. A discussion of the (future) importance of inner city baths and beach like places' is then presented. The inspirational part is divided into examples of existing places and examples of types of places. The first is used in an attempt to examine the function and importance of inner city baths and beach like places as well as the opportunities and challenges associated with them. The latter contains a presentation of six categories developed by us to facilitate the planning of inner city baths and beach like places.

Briband - Vattendistribueringssystem

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-berÀkning pÄ en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jÀmförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. BÀsta lösningen pÄ uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjÀlp av animerade filmer. Detta med tanke pÄ att visualisering har ingÄtt till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

100% svensk reklam och Àkta vatten: TV-reklamens mÄnga skepnader

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar : En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstads kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

?Blod Àr tjockare Àn vatten ? men för vems bÀsta??

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

InlÀckage till spillvattennÀti östra Knivsta : VolymbestÀmning med hjÀlp avberÀkningar, modelleringoch fÀltarbete

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir Ă€ldre sĂ„ uppstĂ„r skador och defekter som ökar riskenför att vatten lĂ€cker in i dessa ledningar. Detta inlĂ€ckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig brĂ€ddning eller översvĂ€mning som resultat.Detta examensarbete anvĂ€nde sig av modellering, TV-inspektion, jĂ€mförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fĂ€ltarbete i form av omrĂ„desinspektion, okulĂ€rbesiktning,ammoniummĂ€tning och flödesmĂ€tning i spillvattenledning. Med hjĂ€lp av dessa moment faststĂ€lldesbelastningen pĂ„ ledningar och pumpstationer, genom att bestĂ€mma volym pĂ„ spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade omrĂ„de i östra Knivsta.BerĂ€kningar visade att utan inlĂ€ckage var belastningen pĂ„ spillvattenledningarna lĂ„ngt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet Ă€r för liten för 2-, 5- och 10-Ă„rsregn.Ur TV-inspektionen framgick att det fanns mĂ„nga defekter pĂ„ bĂ„de dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inlĂ€ckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebĂ€ra en stor extra volymi spillvattenledningen.

Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Sedimentkarakterisering genom dubbelfrekvensekolodning.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Effekt av torkstress pÄ tillvÀxt hos annuella ogrÀs

En minskad herbicidanvÀndning Àr önskvÀrt ur flera aspekter. BÀst effekt pÄ plantan ska fÄs frÄn appliceringen om denna Àr i aktiv tillvÀxt. För att herbicider ska kunna anvÀndas framgÄngsrikt sÄ Àr en avstannad tillvÀxt en förutsÀttning för en lyckad bekÀmpning. I arbetet har en frÄgestÀllning varit om det gÄr att avgöra om vÀxter avstannat i tillvÀxt, genom att utvÀrdera en vÀxtfysiologisk metod. I experimentet har mÀtning av vÀxtens fotosynteskapacitet, som kan mÀtas med klorofyllfluorescens valts som metod.

Mekanisk och biogeokemisk karaktÀrisering av mekaniskt upparbetad deponirest: Vid Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s avfallsanlÀggning Högbytorp i Upplands-Bro

I examensarbetet har mekaniska och biogeokemiska egenskaper karaktÀriserats pÄ en mekaniskt upparbetad deponirest frÄn Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebÀr att fÀrskt och utgrÀvt hushÄlls- och industriavfall genomgÄr krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brÀnnbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen Àr att minska innehÄllet av organiskt och brÀnnbart material, minska deponeringsvolym, utvinna Ätervinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktÀriserades var < 18 mm och provneddelades med hjÀlp av strÀngmetoden och spaltdelningsapparat.

Vatten, arsenik och etik? En fallstudie av Sidas bistÄndsprogram RESP i Bangladesh och reaktionerna pÄ en landsomfattande arsenikkatastrof

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner mÀnniskor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik Àr cancerframkallande och arsenikförgiftning Àr vanligast hos fattiga mÀnniskor. HÀlsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstÄtt en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lÄn till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom bistÄndsprogrammet RESP.

Heligt vatten : En jÀmförande studie om tvÄ rituella bad och hur dessa kan kopplas till Àmnet religionskunskap pÄ gymnasieskolan.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.

Utredning av ValboÄsens grundvattenmagasins förbindelse med GavleÄn : En analys av halten löst syre genom mÀtningar

GÀvle kommuns VA-huvudman GÀstrike Vatten AB ansvarar för dricksvattenproduktionen i GÀvle. För GÀvles tÀtort tas vatten frÄn ValboÄsen som strÀcker sig frÄn öster om staden, genom staden och vidare norrut. Denna rapports syfte Àr att genom mÀtning av halten löst syre undersöka ValboÄsens förbindelse till GavleÄn. Detta kommer ge en ökad förstÄelse för Äsens komplexitet. Resultatet kommer ocksÄ att anvÀndas för att verifiera och utveckla den konceptuella modellen över flödena i Äsens grundvattenmagasin som tagits fram av Midvatten AB.

Amiralitetsparken Karlskrona

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->