Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Uppsatsen motiveras genom statliga rapporter om ett bristande socialt innehåll i hemtjänsten. Syftet är att beskriva och förstå hur äldre upplever social gemenskap med omvårdnadspersonal i samband med praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser och hur äldre upplever beviljade promenader inom hemtjänsten. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar:- Hur upplever äldre den sociala gemenskapen vid praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser?- Hur upplever äldre hemtjänstinsatsen promenad? - Hur viktigt anser äldre att det sociala innehållet i hemtjänsten är?Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta äldre har intervjuats, varav alla hade hemtjänst dagligen och sju hade promenad beviljat.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Bakgrund och problemdiskussion: Budget har funnits i över 50 år i Sverige och är ett vanligt styrmedel i de svenska företagen. Under de senare åren har forskningen visat upp många delade meningar om hur budget uppfattas och dess betydelse. Budget har fått utstå mycket kritik samtidigt som många studier visar att företagen inte klarar sig utan budget. Uppfattas budget positivt eller negativt hos de som använder den på KappAhl och Lindex? Budgetprocessen är i lärobokslitteratur uppdelad i tre faser, budgetuppställande, budgetuppföljning och budgetanalys.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, Ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Det övergripande syftet med denna studie är att i två olika särskoleverksamheter beskriva och tolka pedagogers uppfattningar om problemskapande beteende samt att undersöka om och i så fall på vilket sätt lärarna anpassar undervisningen för elever med denna typ av problematik.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk ansats. Livsvärlden är den värld vi lever och är involverade i och som görs synlig genom våra berättelser och handlingar. Våra livsvärldar uppstår i vårt möte med omvärlden och detta sker alltid i ett bestämt socialt och kulturellt sammanhang. Människan bär i dessa möten med sig sina tidigare erfarenheter och horisonter vilka ger Ramar för hur vi uppfattar och upplever nya fenomen. Forskning med en fenomenologisk ansats kan innebära en metodologisk mångfald men utifrån tidsaspekten samt utifrån studiens fokus på lärarnas egna berättelser utgår empirin uteslutande från halvstrukturerade intervjuer.

1976 infördes vår nuvarande lag om arbetsskadeförsäkring. Med begreppet arbetsskada skall förstås skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). 1993 genomfördes en lagändring som innebar att det blev svårare att få en så kallad arbetssjukdom klassad som arbetsskada. Bakgrunden var en kraftig ökning av antalet godkända arbetssjukdomar under slutet av 1980- talet, vilket inneburit ökade kostnader för arbetsskadeförsäkringen. Denna lagändring bidrog till en minskning av antalet godkända arbetsskador hos framförallt kvinnor.

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lärare som tar examen gå igenom ettobligatoriskt introduktionsår med en mentor, för att få ansöka om lärarlegitimation.Mentorskap för nya lärare är något som har diskuterats länge i såväl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lärarehar av den första tiden i yrket är av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bäst stötta de nya lärarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa nya lärares erfarenheter avden första tiden i läraryrket, samt vilket introduktionsstöd (särskilt mentorskap) somkan behövas då.Utifrån tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lärare kommer följandemer precisera frågeställningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lärarna relationen mellan lärarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lärarna yrkesstarten med avseende på eget förhållningssättoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svårigheter kan ett introduktionsår medmentorskap innebär vid yrkesstarten enligt de nya lärarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i läraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrågeställningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lärare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lärarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lärares första tid i yrket.Dock verkade en brist på bekräftelse och klara Ramar för lärararbetet påverka de nyalärarna mer, där även olika lärarkulturer påverkade hur man anpassar och lär sig somny lärare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller någon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lärarna sällan kände sig riktigt nöjda eller färdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus på uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlings¬utrym¬me socialsekreterarna har. Våra frågeställningar är: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrån och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de själva har möjlighet att påverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna någon motsättning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjänstens Individ- och familje¬omsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mål samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumärkesutvidgning. Studien baserar sig på fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och därigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumärket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser även att undersöka om NE AB bör använda sig av en varumärkesutvidgning vid lanseringen av deras nya läromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumärke. Med hjälp av teoretiska och empiriska Ramar undersöker vi hur NE AB kan använda sig av dess nuvarande styrkor inom varumärket, konkurrensstrategierna samt kärnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital läromedelsprodukt.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, Ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.