Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

The purpose of this bachelor's thesis in social work has been to examine whether society's perception of poverty and poor people has changed over the more than 160 years have passed since the first national Poor regulation was enacted in Sweden. With a social constructionist approach and inspired by the critical discourse analysis we have conducted two studies to find answers to what differences and similarities between the concepts of scanty care (1847) and standards of living (2002). A study based on previous research was conducted to examine how society's perception of poverty has changed and designed in a historical perspective. We also conducted a textual analysis of relevant legal texts and legislative history to show how these texts reflect the society's official view of poverty based interventions targeted to poor people.The two sub-studies show that the concepts at different times in history has been crucial for the community support poor people were entitled to. Our overall conclusion is that despite today's advanced social policy there are many obvious similarities between the concepts of scanty care and standards of living.

Hur barnets bästa och barnets rättigheter ska få större genomslag i vårdnadstvister är ständigt aktuellt för granskning och revision. Vårdnadstvister innefattar ofta svåra konflikter mellan föräldrarna och barnet utsätts ofta för ett större psykiskt lidande än vad separationen i sig självt medför. Bidragande till detta kan vara att vissa brister fortfarande existerar i vårdnadsprocessen. Dessa brister medför att handläggningsordningen bör ses över. Ett alternativ som varit på tal många gånger för svensk del är en specialiserad domstol för familjerättsmål och vårdnadstvister.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

Background: Røvik claim that both public and private sector, large and small firms, are working with the same administrative standards, recipes, as these are currently considered to be ?right?. He argues that this is partly due to the globalization of the information society, which is making it possible for recipes to spread rapidly. An area affected of this is purchasing, where many new strategic and organizational concepts have been developed. Nowadays, people argue that ?every penny saved in the procurement function, is an extra penny in profit? and that purchasing decisions affect the entire company and its performance.

Bakgrund: Uppsatsen tar upp problematiken kring att organisera arbetstid inom räddningstjänst. Grundförutsättningarna är att räddningstjänst är en High Reliability Organisation (HRO) och att det påverkar organisationen. I och med New Public Management (NPM) framfart och den ekonomiska situationen i världen har räddningstjänsten fått ett ökat krav på kostnadsbesparingar och resursutnyttjande. Då personalkostnader står för en stor del av räddningstjänstens kostnader kan förändringar av brandmännens arbetstid och skiftgång vara ett logiskt steg, något som skett i Greater Manchester Fire and Rescue Service (GMFRS).Syfte: Syftet med uppsatsen är ett ge ett teoretiskt bidrag till hur NPM influerade reformer påverkar en HRO. För att göra detta frågar vi oss vad de olika skiftformerna får för konsekvenser för de anställda och organisationen.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats vid studerandet av fallorganisationen Greater Manchester Fire and Rescue Service och Storstockholms Brandförsvar.

En lärares kärnuppdrag kan ses handla om att få alla elever att uppnå de nationella målen. En läraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den används kan ses skapaförutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fåtal studier angående läraresarbetstidsanvändning och ingen större undersökning har genomförts gällande gymnasielärarestidsanvändning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasieläraresarbetstidsanvändning.De flesta människor anser att lärarnas främsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifterfrån undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har påverkat undervisningskvalitén och lärarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det även var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielärares tidsanvändning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor.

Studiens övergripande syfte är att kartlägga lärares syn på bedömningskompetens. En långsiktig intention är även att synliggöra lärares kompetensutvecklingsbehov inom bedömningsområdet. Processen vägleddes av en frågeställning gällande de kunskapsbehov som synliggörs i lärares diskussioner. Forskning har visat att elever lär sig det som de blir bedömda på vilket kan innebära att bedömningen snarare än styrdokument bestämmer vad och hur elever lär. Detta betyder att kunskap om bedömningsprocesser är viktigt och studien relaterar klassrumsbedömning till forskning samt politiskt genomförda reformer.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare.Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.