Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell.Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med Radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt.Vid Radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Om man vill minimera behovet av köpt energi är det bästa sättet att se till att så lite värme och luft som möjligt läcker ut ur byggnaden. En betydande del av värmen i byggnader med normal standard går förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttäthet i en byggnad ger bättre lönsamhet genom att den skapar en bättre inomhusmiljö och ger lägre energianvändning. Det krävs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvändning är den energi som köps in för normalt brukande under ett normalår och fastighetsenergi.

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö på uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som är gamla, ineffektiva och dåliga för att sedan ta fram förslag på förbättringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts är:? Värmekällan? Värmesystem, Radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och beräkning av värmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvärmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lägre värmegenomgångstal, U-värde. En offert har tagits fram på nya fönster som använts för att jämföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska årliga energibehovet minska med ungefär 33,8 MWh per år och för att förstå ungefär hur mycket det är så kan det jämföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger på 25 MWh per år.Beräkningar har gjorts på dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som släpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som släpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvärmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska från 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gäller om det bor två personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt år.

Uppvärmningen av ett småbostadshus står vanligen för kring hälften av dess energianvändning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per år varav 12,2 MWh går till uppvärmning. Att ge värmesystemet så bra förutsättningar som möjligt bör alltså vara av intresse för varje husägare, kanske främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även ur ett ekologiskt perspektiv.I detta arbete har olika energieffektiviseringsåtgärder studerats som kan implementeras i en tvåplansvillas värmesystem bestående av en värmepump, golvvärme på nedervåningen och olika värmedistributionssystem på övervåningen. Åtgärderna har innefattat både praktiska såsom val av isolering i golvvärmesammanhang och mer teoretiska såsom reglerstrategier. Relevant teori för de ingående systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy.

En energikartläggning är en rapport som sammanställer energianvändning i en fastighet eller del av en byggnad. Med hjälp av olika mätningar och beräkningar kan man visa vilka delar i byggnaden som kräver mycket energi, både värme och el. I denna kartläggning ingår utredning av energi till ventilation, Radiatorer och värme, vatten, kyla, belysning samt elförbrukning och analys av klimatskalet. Utifrån denna kartläggning kan man sedan utarbeta en åtgärdsplan som kan leda till förändringar och ombyggnationer och omprogrammeringar som sparar in på energianvändningen. Denna rapport innehåller en energikartläggning av Lagret 8 i Skellefteå.

Ett småhus har projekterats som skall byggas i Malmö. Fasaden består av lockpanel ochtaktäckningen av plåt. Fönstren är av treglas från Velfac. Grunden är en platsgjuten platta påmark med 250 millimeter cellplast under. Stommen är en träregelstomme med W- takstolar.Ytterväggarna är uppbyggda med tre skikt isolering där det mellanliggande lagret får löpa frittutan att brytas av reglar(förutom runt fönstren).

Passivhus är en vidareutveckling av ett energisnålt hus, där man genom extra tjock isolering,hög kvalitet på dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvärmning. Passivhus har krav på uppvärmningsbehovet samtprimärenergiförbrukningen. En princip för passivhus är att de inte ska vara krångligare ellerobekvämare att bo i än vanliga hus.Lindås Park är ett bostadsområde som består av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda värmesystem som är installeratär en eftervärmare till FTX-systemet på 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt är att de ligger i södra delen av Sverigeeller nära kusten, dvs.

Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Bostadsområdet Stålet i Luleå ägs av en bostadsrättsförening som omfattar 30 stycken lägenhetshus. Riksbyggen är fastighetsförvaltare för denna förening och sköter bl.a. den tekniska förvaltningen. Riksbyggen har fått i uppgift att se över föreningens radiator- och fjärrvärme sekundärsystem för att i förlängningen eventuellt byta ut dessa system pga. eftersatt underhåll och med osäker drift som resultat.

I flerbostadshus vädrar 25 procent av hushållen flera timmar om dagen samt 10 procent hela dagen eller natten (Levin, 2009) och i alltför få av fallen stängs radiatortermostaten av. För en genomsnittslägenhet innebär det en energiförlust på cirka 300 kWh per år. De vanligaste orsakerna till vädring är att få bort matos eller ett svalt sovrum. EU har, genom sitt omarbetade energidirektiv, satt upp stora mål för att dra ner på energiförbrukningen. De anger att för att uppnå dessa mål skall 200 miljarder euro investeras i energisparande produkter och byggnationer.För hushåll med elektrisk uppvärmning finns idag avancerade reglersystem för att motverka energiförlust orsakad av vädring.

AbstractWith increasing population and increasing demands for comfort and thus an increase in energy demand, it is necessary to examine various energy-efficiency measures. This work deals with the ability to control the flow through the heating system to achieve the desired comfort with as little energy as possibleA heating system contains of different parts, roughly speaking, you can divide it to three main components: Heat source, Distribution and Heat emitters. All components are working together to bring heat to the building. What is examined in this report are different ways of adjusting the flow and supply temperature and how it affects comfort and energy use in a building.At today ?s date the conventional method is to use a high flow through the heating system, which affects pressure drop and cooling of the fluid.

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förståelse av relationen mellan vatten- och energianvändning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestämda 20 veckorna begränsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlägenheter i korridorform då denna typ av boende ser ungefär likadan ut oavsett vart i Sverige de är byggda. En annan anledning till att studentboenden är en intressant målgrupp är att energi- och vattenkostnaden ofta ingår i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvändningen. Studien har kartlagt fjärrvärmeåtgången och användningen av varmvatten i två utvalda fastigheter.Fastigheterna består av korridorsboenden och är belägna i Stockholm och Luleå.

Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god luftkvalitet och termisk komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska komforten påverkas av detta.Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE.

En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna.