Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om RELAP5 - Sida 1 av 1

F1/F2 - RELAP5-modell för LOCA-analyser

I denna rapport kommer arbetet med att ställa upp en RELAP5-modell för analyser av kylmedelsförluster att presenteras. Olika tillvägagångssätt och filosofier kommer också att behandlas. Arbetet har koncentrerats mot Forsmark 1 och 2 varför dessa två kommer att diskuteras mer ingående. Driften behandlas i korta ordalag medan säkerhetssystemen och dess funktion beskrivs mer utförligt. Modellen som har ställts upp ska användas för att generera underlag för probobalistisk säkerhetsanalys och har validerats mot deterministiska analyser.

Krafter på rörsystem vid transient flöde : En jämförelse mellan RELAP5 och Fluent

At Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) forces on pipe systems due to transient flow are frequently calculated as a step to verify their structural integrity. In nuclear industries these forces are often calculated with a one dimensional thermal-hydraulic analysis-code called RELAP5. When calculations regarding more complex geometries are needed, the three dimensional code Fluent is often used. This code is highly time consuming and requires large computational power.This projects aim is to compare calculations of pressure, flow and forces carried out by RELAP5 and Fluent for an arbitrary pipe section during transient flow conditions. This has been accomplished by constructing a simple geometry for which a transient flow is simulated in both programs.

Utredning av högnivålarm i dränagetank på Ringhals 1

Problem med högnivålarm i en dränagetank uppstod för första gången vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekräftas om larmet utlöst på grund utav kokning eller vätska.Vid utredning hämtades bakgrundsdata från Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes på dränagesystemet där förutbestämda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansåg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att påståendet ej är korrekt eftersom processen utgår ifrån olika förhållanden relativt 3:e maj.Simuleringar från modellen visar att bägge mellanöverhettarna tar emot hälften av (skillnaden anses försumbar) massflödet från högtrycksturbinen under alla förhållanden, utjämningsledningen tar därför hand om ena hälften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp är således inte fallet enligt modellen.Högnivålarm på grund utav att vätska har ackumulerats och sedan dumpats från kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter dränagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrån hur högnivålarm utlöstes den 3:e maj och istället läggas på vad mätvärden antyder mer än 3 timmar innan TSS sker då värdena inte observerats under tidigare utredningar.