Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Flera studier har visat pÄ en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos förÀldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehÄllet i Äterupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos förÀldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 förÀldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade pÄ PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha pÄ barnen som vistas dÀr, samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att fÄ en god ljudmiljö. Som metod har en enkÀtundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men ocksÄ livliga och högljudda.

Det finns mÄnga hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidÀr bÄde varma och kalla tak vÀl isolerade som medför att takets utsida fÄr en begrÀnsaduppvÀrmning, frÀmst pÄ grund av ökad bjÀlklagsisolering, vilket hindrar snöavsmÀltning.SÄledes kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner Ät bör istÀllet talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjÀlklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. FÄr fuktigluft stanna kvar under en lÀngre period kan mikrobiell tillvÀxt ske pÄ framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjÀlp av relevant litterÀr fakta, berÀkningar och mÀtningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. LÀsaren ska fÄ en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och berÀkningarsom ges i rapporten.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Manöverkrigföring Àr ett vedertaget begrepp inom militÀr teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jÀmföra tvÄ operationer som baseras pÄ manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gÄngen som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slÄ en jÀmbördig motstÄndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring Ànnu en gÄng den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den hÀr uppsatsen Àr en komparativ fallstudie baserad pÄ kvalitativ textanalys. BÄda operationerna beskrivs för att sedan jÀmföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att sÄvÀl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade pÄ teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror pÄ presenteras..

Internet har fÄtt en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgÀnglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svÄrt att nyttja Internet pÄ grund av lÄg tillgÀnglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgÀnglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god anvÀndarvÀnlighet Àr anvÀndbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och lÀnkar. Jag vill ocksÄ i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och lÀnkar för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra illgÀnglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit nÄgra faktorer vilka kan optimera tillgÀngligheten för dyslektiker.

Uppsatsen undersöker ifall Socialstyrelsens ljudnivÄrekommendation överensstÀmmer med hur publiken egentligen upplever ljudnivÄn vid evenemanget i frÄga. Undersökningen gÄr ut pÄ att mÀta ljudnivÄn under fem olika konserter pÄ ett sÀtt som fyra yrkesverksamma ljudtekniker mÀter ljudnivÄn. Arbete lades ner pÄ att fÄ denna mÀtmetod att sÄ mycket som möjligt kunna likstÀllas med Socialstyrelsens föreslagna metod. Efter konserten delas tjugo enkÀter ut till slumpvis utvalda besökare. Syftet med enkÀten Àr att fÄ grepp om hur publiken upplevde ljudnivÄn.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer pÄverkar nyanlÀnda elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlÀnda elever och lÀrare samt observationer pÄ plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av förestÀllningar baserade pÄ etnicitet, ras och genus som upprÀtthÄller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter ocksÄ de nyanlÀnda eleverna i form av en tydlig norm om ensprÄkighet pÄ bekostnad av att elevernas förstasprÄk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervÀrderas.

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta pÄ hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrÄn tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom omrÄdet syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkÀt med olika pÄstÄenden baserade pÄ vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta stÀllning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ?Syror och baser?, ?pH-skalan? och ?Neutralisation?.

Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Föreliggande arbete undersöker metodmÀssig interoperabilitet genom att jÀmföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstÀmmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lÀmna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstÀmmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man mÄste förstÄ deras situation. Det föreligger en lÄg grad av överensstÀmmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lÀmnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Arbetet utgÄr frÄn VÀrmland men med fokus pÄ lÀnets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att VÀrmland inte givet Àr ett enhetligt och homogent VÀrmland. Det bestÄr istÀllet av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande nÀringsliv, ett Regionernas VÀrmland. ? En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ?arv och miljö? har utgjort och utgör tungt vÀgande faktorer för möjligheterna att utvecklas.