VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

The last 1œ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think? This study springs out of that curiosity.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjÀlpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkÀpp anpassad för lÄgtidsanvÀndning dÀr formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan frÄn Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjÀlpmedelsansvariga och lÄngtidsanvÀndare av kryckkÀppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nÀra kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd Ät produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkÀpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillÄter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lÀtt uppstÄr mellan tumme och pekfinger..

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.