I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual.

SammanfattningEftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen.I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet.Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet.

Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.I resultatet framkom två huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.