Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn pÄ invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ data- materialet European Social Survey (2002), dÀr den beroende variabeln mÀter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bÀttre eller sÀmre stÀlle att leva pÄ. Jag jÀmför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anstÀllda 2.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

This study has an integration policy direction as it focuses on the qualification for the new arrivals to quickly establish themselves in the labor market, and how the government's interventions, which in this case is the establishment reform, have affected municipalities and what its role is in this context. The purpose of the establishment reform is to faster the new arrivals integration in to the labor market. The aim of this study is to analyze the interaction factors that is affecting the integration of new arrivals into the labor market by study the professionals opinions on the interplay between involved organizations in two municipalities before and after the establishment reform. Studies have shown that the establishment reform has not achieved its goal and the purpose is to analyze the aspects behind this problem. The results of the study were analyzed with help of the interaction theory and the new institutional theory which is a part of the organization theory. An important aspect in the results of our study is the deficiency with the interaction between the participating organizations that obstruct the new arrivals path to becoming self-contained. In order to identify the problem, the study focuses on the co-operation among two communities in Sweden with the new arrivals way into the labor market.

Att man ska leva och Àta hÀlsosamt för att hÄlla sig frisk och mÄ bra Àr de flesta mÀnniskor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar ökat de senaste Ären och fler och fler mÀnniskor drabbas av Àtstörningar av olika slag. Media pÄverkar samhÀllet att tro att dieter, snabb viktnedgÄng och bantning Àr hÀlsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framstÀlls som nÄgot bra bra. MÄnga mÀnniskor börjar nu förstÄ att media inte alltid har rÀtt och intresset för att Àta sund och hÀlsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrÄdgivare har man till uppgift att öka mÀnniskors förstÄelse för vad som Àr nyttig och hÀlsosam mat och ge dem rÄd kring deras kosthÄllning.

Inför höstterminen 2007 förÀndrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid UmeÄ universitet, men nÄgon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvÀrderas utfallet av lÀrosÀtets nya kandidat- och magisterprogram utifrÄn alumnernas etablering pÄ arbetsmarknaden samt vÀrdering av utbildningarnas fÀrdighetstrÀnande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkÀt, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka Ätta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar pÄ utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens pÄ den regionala arbetsmarknaden.

Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.

I denna studie var syftet att utifrÄn ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förstÄelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i SollefteÄ kommun. Resultatet visade pÄ att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsÀttningsgrad Àn de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sÀtt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna pÄ den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansÄg att arbetskraftsinvandring var en förutsÀttning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt instÀlld till arbetskraftsinvandring, dÄ organisationen ansÄg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstÄ. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och pÄ det sÀttet undveks en konflikt pÄ arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde pÄ den ekonomiska nedgÄng som drabbade Sverige.