SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utstrÀckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos mÀnniskor för vilka fornskandinavisk religion Àr personligt betydelsefull, men som tolkar och anvÀnder sig av den pÄ ett subversivt sÀtt. Undersökningen bygger pÄ organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljÀmna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fÀlt jag sjÀlv tillhör, och i studien betraktar jag dÀrför mig sjÀlv inte bara som samtalsledare, utan Àven samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremÄl för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv Àr queerteoretiskt, och i fokus i studien stÄr de sÀtt pÄ vilka bilder, berÀttelser och förestÀllningar om fornskandinavisk religion anvÀnds som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som prÀglad av mÄngfald och jÀmlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk vÀrldsbild.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar nÀr de fÄr lyssna till höglÀsning. Efter barnen hade lyssnat pÄ texten sÄ fick de rita sina egna bilder utefter vad de sjÀlva hade reflekterat över utifrÄn berÀttelsen. Jag anvÀnde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att fÄ fram deras kÀnslor och Äsikter om texten. Texten var en kÀnslosam skönlitterÀr berÀttelse för barn. Handlingen kretsar kring nÀr en fÄgel blir begravd efter den dött nÀr den flög in i ett fönster.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera tidningen GQ:s omslag mellan Ären 1958-2013 för att ta reda pÄ om patriarkala strukturer gÄr att urskilja i omslagens text- och bildsprÄk. Jag vill specifikt undersöka hur mÀn och kvinnor framstÀlls pÄ omslagen och hur detta kan ha förÀndrats mellan Ären 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstÄ hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att anvÀnda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har ocksÄ varit en vÀsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas ocksÄ upp i arbetet. Vidare har Àven Anja Hirdmans tidigare forskning i omrÄdet med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstÄ mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag frÄn GQ:s arkiv mellan vÄren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till bild och anvÀndning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska Àmnena i skolÄr 1-5. I undersökningen vill vi Àven diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildomrÄdet kan styra eller pÄverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestÄende av fyra lÀrare och tvÄ fritidspedagoger alla verksamma inom skolÄr 1-5. Analysen tolkas med hjÀlp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lÀrande och inlÀrning samt av andra teorier relevanta för Àmnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgÄr att alla pedagogerna har en positiv instÀllning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i nÄgon utstrÀckning med bild i undervisningen.

Ett av skolans viktigaste mÄl Àr att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhÀlle dÀr vi i allt högre grad förvÀntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. MÄnga av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhÀllsfrÄgor, och kursplanen för de naturorienterande Àmnena betonar förmÄgan att anvÀnda naturvetenskapliga kunskaper för att ta stÀllning i sÄdana vÀrdefrÄgor. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ i vilken grad elever och lÀrare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena anvÀnds till vÀrdefrÄgor, och om de Àr nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkÀtundersökning genomfördes med elever i Är 9 och deras lÀrare för att ta reda pÄ deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att tyngdpunkten ligger pÄ att lÀra fakta, och de önskar mer av vÀrdefrÄgor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad Àn pojkarna.

Den pedagogiska metoden Storyline Àr temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berÀttelse igÄngsatt av lÀraren. De som arbetar enligt denna metod lÄter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförstÄelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig bestÄndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frÄgestÀllning: Hur lyfts elevens förförstÄelse fram inom Storylinemetoden och vad hÀnder med förförstÄelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnÀrlig undersökning inspirerad av Storyline.

Studiens övergripande syfte var att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmÄga att anvÀnda förstÄelsestrategier vid lÀrarens höglÀsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berÀttar, nÄ en förstÄelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade sÄledes fokus pÄ tvÄ plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktÀr.Genom att undervisningen gjordes tydlig efterstrÀvades att medvetandegöra eleverna om förstÄelsestrategier i syfte att förbereda för kommande lÀsförstÄelse. En kÀrnfrÄga i loggbokens berÀttelse var balansen mellan att Ä ena sidan visa ett pÄ förvÀg bestÀmt innehÄll och Ä andra sidan efterstrÀva det ömsesidiga samt ta utgÄngspunkt i elevernas erfarenheter.Vid 7 undervisningstillfÀllen i grupper om 6-11 elever frÄn en förskoleklass trÀnades förstÄelsestrategier inför höglÀsning sÄsom att utifrÄn berÀttelsers titlar och bilder stÀlla frÄgor och förutsÀga handlingen.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i Ärsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sÀnder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsÀttningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i Ärsredovisningar. VÄr uppsats gÄr ut pÄ att undersöka om budskapen ett företag sÀnder via bilderna i Ärsredovisningen nÄr fram till mottagaren. ProblemfrÄgan vi har Àr: nÄr de budskap ett företag skickar via bilderna i Ärsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet Àr att undersöka om de budskap som sÀnds via bilderna i Ärsredovisningar nÄr fram till mottagaren.