Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll två kontroversiella förslag, att värdering skulle ske till verkligt värde och att värdeförändringarna skulle redovisas över resultaträkningen. Vårt syfte är att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av värdeförändringar. Det vi fokuserar på är huruvida redovisningen av värdeförändringar enligt verkligt-värde-metoden i IAS 40 är det bästa sättet eller om omvärderingsmetoden i IAS 16 är att föredra.För att få djupgående information och åsikter i ämnet valde vi att använda oss av en kvalitativ metod.

Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från representationer av olika slag.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt..

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

Fulltrogne ? gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011. Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

Uppsatsens syfte är att studera framställningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framställningar förmedlar för föreställningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras är fyra romaner; Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fängslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen är att ett flertal av de valda titlarna ger enövervägande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhällsinstitution samt är vidarerelaterat till de sätt på vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom särskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lärdomsgigant och väktare av kunskapen.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a.

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå.