Sök:

Sökresultat:

7400 Uppsatser om Rörlig bild - Sida 13 av 494

Bang! : En studie av ethos i Barbro Alvings utrikesreportage

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Liten, ond och utanför : En analys av utanförskap, dualism, makt och religion i DvÀrgen, av PÀr Lagerkvist

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

En annan upplaga av oss : Cyborgens implementation i samhÀllet

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

?Annars blir de ju robotar, det gÄr ju inte!? : ? om gymnasieelevers möjlighet till reflektion över sitt eget skapande i Bild

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet dÄ dess kursplan anger reflektion som ett av mÄlen för GodkÀnt betyg. DÄ det ingÄr i lÀrarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrÄn aktuell kursplan, utgÄr studien frÄn ett lÀrarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts pÄ tre gymnasieskolor med pÄföljande intervjuer med respektive lÀrare. Studien granskar nuvarande, dÄvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Islam - ett hot mot samhÀllet? : en studie av Förbundet Humanisternas bild av islam

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och portrÀttering av islam och muslimer. Detta med hjÀlp av utlÀndska ateister som Àven förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur framstÀlls islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angÄende islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nÀmna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sÀgas att Humanisterna, nÀr de skriver om islam eller muslimer, delvis Àr intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet Àr bland annat att de vill tvinga pÄ en sekulÀr livsÄskÄdning och att de tror dig ha ett slags monopol pÄ sanningen.

Koncernredovisning i enlighet med K2 ?Nulla regula sine exceptione

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprÀttande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sÄdana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rÀttvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare anvÀnds ett mer induktivtförhÄllningssÀtt till teorin.Teori: Studiens teori baseras pÄ lagstiftning och litteratur som berörrÀttvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det rÄder osÀkerhet i branschen gÀllandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprÀttas. Vidare förklaras tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för de företag somfrivilligt vill upprÀtta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstÄr dilemman kopplade till vÀrdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

En granskning av betygsbedömningen inom Fotografisk bild. : Kan man kvalitetsbedöma en bild?

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform dÀr bland annat betygssystem och Àmnesplaner uppdaterades. Skolverket efterstrÀvar Àven en mer likvÀrdig bedömning mellan lÀrare, skolor och kommuner. Inom Àmnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjÀlpa lÀrarna att bedöma likvÀrdigt utan det Àr upp till lÀraren att sÀtta nivÄn efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivÄ. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsÀttningar för bedömningen förÀndrats med den nya Àmnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag sÄ ansÄg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, Àr vÀldigt öppet för tolkning och att Àndringen av kunskapskrav inte har frÀmjat likvÀrdig bedömning nÀmnvÀrt.

IAS 39 FÄr företagets intressenter en mer rÀttvisande bild och hur har revisorerna anpassat sitt arbetsÀtt efter den nya standarden?

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Att leda med ledningssystem : En kvantitativ fallstudie om vilka kommunikativa utmaningar chefer uppfattar med ett ledningssystem placerat pÄ intranÀtet

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Liv pÄ egna villkor : En queerteoretisk tolkning av Janne i Peter Pohls Janne, min vÀn

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vÀn utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att anvÀnda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mÄl Àr att försöka hitta en bild som skiljer sig frÄn den, sÄ ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som mÄste klÀ ut sig till kille för att ha en chans till frihet. IstÀllet kommer jag fokusera pÄ hur Janne, i vÀnskapen med Krille och gÀnget, fÄr möjlighet att skapa en identitet och ett liv pÄ egna premisser..

Om en videoreporter

Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebÀr yrket? Ur min synvinkel fÄr man se vad yrket innebÀr och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar Àven vad som hÀnder dÄ jag inte hÄller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? UtifrÄn mina egna upplevelser och utifrÄn de videoreportrar som jag har tittat pÄ sÄ berÀttar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

IAS 39 och den rÀttvisande bilden inom bankindustrin

FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade företag upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfÀrdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundlÀggande riktlinjer Àr att redovisningen ska ge en rÀttvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, dÄ de ansÄg att denskulle misslyckas med att ge en rÀttvisande bild. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att studera ivilken utstrÀckning banker i sin redovisning kan ge en rÀttvisande bild av ekonomiskahÀndelser i enlighet med IAS 39. VÄrt empiriska material baserar sig till största del pÄintervjuer med fyra bankkoncerner samt tvÄ revisorer och en analytiker.

BerÀttelse och bild i historieundervisningen: en studie av
tvÄ historiedidaktiska metoders betydelse för inlÀrning och
förstÄelse

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Bland betygskrav och centrala innehÄll : En undersökning av hur LGR-11 pÄverkar bedömningen och undervisningens innehÄll.

?Bland betygskrav och centrala innehÄll?En undersökning av hur LGR-11 pÄverkar bedömning och undervisningens innehÄll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den fÄr i lÀrares dagliga arbete i bildsalen, frÀmst nÀr det gÀller bedömning. Syftet Àr dessutom att undersökningen kan vara till hjÀlp för att sÀkerstÀlla att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösÀttningen av Lgr11 sÀger om hur bedömning och undervisningens innehÄll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jÀmförande textanalys och bearbetas med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet. Studien har inriktats pÄ grundskolans senare Är, och det Àr kursplanerna i bild för Ärskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat pÄ att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

Hur förmÄga till eget skapande kan hjÀlpas eller stjÀlpas genom olika pedagogiska tillvÀgagÄngssÀtt

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->