I den här studien inventerades åtta områden där olika kalkberoende svampar har hittats för att försöka beskriva vad som karakteriserar dessa skogar. Olika markfaktorer som humus- och förnalagrets tjocklek, jordart och jordmån registrerades. Ett urval av. Ett visst träd åldersbestämdes och en en lkpkl naturvärdesbedömning genomfördes inom varje område.Områden med kalkberggrund i Sverige återfinns bl.a. i Jämtland och på Gotland.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Flera olika arter av mjölksyrabakterier som ingår i släktena Lactobacillus och Bifidobacterium har hittats hos bin och i deras honung. Idag finns ingen effektiv metod för identifiering av bakterierna. Syftet med detta projekt är att utveckla en metod för snabb identifiering genom att hitta lämpliga primers till olika mjölksyrabakterier och därmed få fram en Polymeraskedjereaktion (PCR) metod. Ribosomal ribonukleinsyra (rRNA) generna eller 16S-23S rRNA intergenic spacer region (ISR) används ofta vid design av primers, som därefter används i PCR för att identifiera olika bakterier. Deoxiribonukleinsyra (DNA) visualiseras i agarosgelen med hjälp av SYBRgreen I som fluorescens på ultraviolett (UV)-ljusbord.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Tillväxten i boreala skogsekosystem är kvävebegränsad. Tidigare studier har visat att mosstäcket i dessa ekosystem har en positiv inverkan på näringsstatus hos ljungväxter. Detta har förklarats med mosstäckets höga förmåga att ansamla näringsämnen och att ljungväxters ytliga rotsytem med erikoid mykorrhiza kan ackumulera organiska näringsämnen som frigörs från mosstäcket. Vi undersökte hur tillväxten hos Vaccinium myrtillus påverkas av ett mosstäcke dominerat av Pleurozium schreberi och hur tillväxten hos dessa arter påverkas av kvävetillförsel. Fältförsöket genomfördes 1998-2000 med följande behandlingar: kontroll, borttaget mosstäcke, intakt mosstäcke, borttaget mosstäcke +gödsel, intakt mosstäcke +gödsel.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Mårdhunden är en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Öst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare västra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att få ett nytt pälsdjur att jaga. Då mårdhunden gärna vandrar långa sträckor spred den sig snart från utsättningsområdena och etablerades i Europa. I dagsläget finns det en oro för att den ska påverka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett någon påverkan på andra arter och huruvida mårdhunden fungerar som sjukdomsspridare.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning då jag upptäckte att växtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet är väldigt fokuserad på den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur växtutbudet såg ut där uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII där jag studerat vilka växtarter som används i parker och stadsmiljö, vilken växtzon de anses härdiga för och hur de utvecklats på platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till arbetet framgår samt hur jag burit mig åt vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp några begrepp jag anser viktiga att nämna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och städerna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, där jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag går in på lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för användning i norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp några saker som jag kommit fram till under resans gång, bl.a. att jag funnit förvånansvärt många arter i högre zoner än de anges härdiga för, samt frågeställningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade växterna..

Dermatofyter är fungi som finns i hela världen och orsakar dermatofytos (även kallad ringorm/tinea) hos både människor och djur. De angriper bland annat hår, hud och klor, då de använder sig av keratin som näringskälla. Denna litteraturstudie inriktar sig på marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, då de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man på senare år har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae är de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pälsen av privatägda, symtomlösa marsvin runtom i världen. Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt från obefintliga till kraftiga med inflammationer i hårfolliklar och hud.

Rävsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som är mycket variationsrikt. När en skötselplan ska upprättas i ett sådant område är det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för små habitat med för liten tillgång till resurser, avklippta spridningsvägar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprättas för reservatet under 2010 och det här arbetet syftar till att föreslå en modell som inriktar sig på att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har på den biologiska mångfalden. För att hitta de naturvärden som finns i området i nuläget har inventeringsdata från olika källor gåtts igenom. Data på arter som antingen är rödlistade eller indikerar höga naturvärden sammanställdes i olika grupper beroende på vilken naturtyp de är knutna till.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Mjölksyrabakterier tillhörande släkten Lactobacillus och Bifidobacterium har nyligen upptäckts hos bin och i honungen de producerar och innefattar 13 nya arter[1]. Forskarna arbetar med att ta fram nya snabba och mer pålitliga identifierings metoder för att karakterisera dessa bakterier. I detta projekt undersöktes möjligheten att identifiera dessa bakterier med en ny metod som heter denaturing high performance liquid chromatography (DHPLC). Metoden bygger på separation av PCR (polymerase chain reaction) amplifierade 16S rDNA fragment i DHPLC [8]. Vid identifiering av bakterier amplifierades olika variabla regioner från 16S rRNA genen, som påvisade efter sekvensering störst genetisk variation mellan dessa bakterier [1]. Separationen utfördes med ion-pair reverse-phase high presure liquid chromatoghaphy (IP RP HPLC) med delvis denaturering av DNA molekylen.

Miljonprogrammens trädbestånd präglades generellt vid anläggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder på att trädbestånden på flertalet miljonprogramsområden till stor del präglats av en bristande hänsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snävt antal arter med snabb tillväxt och förmåga att klara av de störda markförhållanden som uppstått i och med det mekaniserade byggandet har på många platser överanvänts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvärdera trädbestånden inom rekordårens bostadsgårdar ur ett hållbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrån olika överväganden, styra och forma trädbeståndet inom det specifika fallstudieområdet tillika miljonprogramsområdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer långsiktigt hållbart trädbestånd. Uppsatsen är huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hållbara trädbestånd utifrån aspekterna träd i dynamik, artval, växtteknik och rotutrymme.