Sökresultat:
166 Uppsatser om Röda Havet - Sida 10 av 12
VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande
del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en
tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv,
tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska
faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder
kommer att behandlas i del III.
Handel som vapen mot fattigdom : Ăr Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?
Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.
Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Flickorna Lundgrens trÀdgÄrd - dokumentation av en 1930/1940-tals trÀdgÄrd i SkÄne
CafĂ© Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn SkĂ€ret, mellan Mölle och Jonstorp i HöganĂ€s kommun. Hit har det kommit gĂ€ster varje sommar för att fika en stund i den blommande trĂ€dgĂ„rden. Ă
r 1938 öppnade familjen Lundgren ett café i den gamla stugan frÄn 1700-talet. DÄ hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio Är.Sommarcaféet öppnade under tid nÀr funktionalismen fÄtt sitt fÀste i Sverige. Av detta mÀrktes inte sÄ mycket hos Flickorna Lundgren.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och
essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av
invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter
mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla
oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning
varierat frÄn nödvÀndiga
aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En
tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och
privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och
stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Nunna nr 3
Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.
Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan
vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig
silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden
och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ
förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom
omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr
generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader
m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot
varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av
omrÄdena.
I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.
FörbÀttring av kvÀveretentionsprocesser i sjöar i HYPE-modellen
Hur stor den naturliga kvÀveavskiljningen Àr frÄn utslÀpp av kvÀve tills att utslÀppet nÄr havet, Àr vÀldigt svÄrt att mÀta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning Àven kallad retention, skattas dÀrför ofta med vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. BerÀkningsmodellerna Àr en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjÀlpmedel för att fÄ en överblick över t.ex. nÀrsaltsbelastning och retention i ett omrÄde.I svenska vatten, sker kvÀverening frÀmst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kvÀve i form av nitrat till kvÀvgas och permanent sedimentering av föreningar som innehÄller oorganiska och organiska kvÀve. DÀrför Àr det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovÀrdiga modeller för att förutsÀga flöden av kvÀve ska utvecklas och anvÀndas.MÄlet med projektet har varit att förbÀttra resultatet för berÀkning av kvÀveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE frÀmst med avseende pÄ denitrifikation men ocksÄ i djupare sjöar dÀr modellen idag överskattar kvÀveavskiljningen.
LÀnsstyrelsernas överprövningar av kommunernas strandskyddsdispenser
Strandskydd berör mÄnga dÄ det Àr populÀrt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella strandskyddet innebÀr ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller Àndra byggnaders anvÀndning 1inom 100 m frÄn strandlinjen, bÄde vid havet och mindre vattendrag. Det Àr inte heller tillÄtet att utföra större grÀvningsarbeten eller nÄgot annat som vÀsentligen pÄverkar livsvillkoren för djur och vÀxter vid strandlinjen.
RÀtt val av timmerrÄvara : kan lönsamheten förbÀttras med en djupare kunskap om timrets ursprung?
Under Är 2012 lades flera svenska sÄgverk ned, mycket pÄ grund av kronans rekordstarka vÀrde gentemot euron. Enligt Johan Freij, affÀrsomrÄdeschef Skog & Lantbruk vid Danske bank, upplever dagens sÄgverk den vÀrsta krisen pÄ 40 Är. Denna situation har lett till att sÄgverken har varit tvungna att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att anpassa sig till rÄdande förhÄllanden och stÀrka konkurrenskraften.
Stora Enso Industrial Components Àr en av Europas största producenter av fönster- och dörrkompontenter. HÀr innefattas bland annat Ala SÄgverk som Àr lokaliserat i Ljusne. Intill sÄgverket ligger Ala komponentfabrik som Àven Àr Ala sÄgverks största kund.
Ekonomiska effekter för verkstÀllande av överenskommelser i samrÄd : en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennÀring i norra Sverige
Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, sÄ kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part fÄr ut ett högre vÀrde frÄn den. För
att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intÀkter vara kÀnda. DÀrför Àr detta examensarbete dÀr jag kartlÀgger merparten av dessa en viktig del i processen.
Lavbeteslandet som CPR nyttjas av bÄde skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel pÄ marken,samt av rennÀringen, vilken anvÀnder det som betesmark. Skogsbolagens mÄl med anvÀndningen av lavbeteslandet Àr att maximera volymtillvÀxten av virke.
Bebyggelseutveckling i det vattennÀra stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i lÄglÀnta omrÄden
Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.
Biodrivmedel frÄn alger - En jÀmförelse av tvÄ tÀnkbara modeller
DÄ dagens industrialiserade samhÀlle Àr i behov av att minska sitt beroende av fossila brÀnslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett omrÄde dÀr denna typ av forskning har bedrivits lÀnge Àr transportsektorn, dÀr biodiesel och bioetanol Àr exempel pÄ förnybara brÀnslen utvunna frÄn vÀxter.Alger odlas sedan lÀnge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av vÀrdefulla Àmnen sÄsom proteiner och pigment. PÄ senare tid har det dock Àven bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframstÀllning. Vissa arter av alger Àr mycket rika pÄ oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel sÄsom biodiesel och bioetanol framstÀllas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion frÄn alger skulle kunna utformas pÄ en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.
HAMNLĂNKEN : En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil
Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.