Sökresultat:
702 Uppsatser om Röda Boken - Sida 42 av 47
Effektivitet, Strategi och Aktiviteter : En förankring av Michael Porters artikel: What is Strategy? i mikroteori och nÀtverksteori
Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.
Slopandet av importkvoterna för tekovaror : - en studie av utvecklingen i Sverige, EU och Kina fram till den 30 april 2005
Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.
Internrevision i fokus? : ? En studie av hur en ökad fokus pÄ interna kontroller pÄverkar internrevisionens betydelse och roll
Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.
Familjeformer och familjenormer : en undersökning av barnlitteratur lÀmpad för 3-5 Äringar pÄ tre förskolor i Halmstads kommun
Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen pÄ förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen Àr vi likaledes intresserade av hur dessa framstÀlls. BÄde kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lÀmplig dÄ vi avser att göra innehÄllsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgÄngspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen anvÀnds samt vÀljs ut pÄ förskolorna. DÀrför kompletterar vi vÄra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten.
Förekomsten och betydelsen av höglÀsning : NÀr, var och hur sker höglÀsning i förskolan och i hemmet? Vilka förestÀllningar om höglÀsningens betydelse finns i dagens debatt och forskning?
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.
Bibeln och interaktivitet : Om arbetet att skriva manus till spelet Testament
Testament Àr ett actionrollspel baserat pÄ Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att anvÀndas i konfirmandutbildningar.Denna uppsats Àr en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats Àr en produkt av ett examensarbete i medier och innehÄller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehÄller Àven analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment sÄvÀl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.Genom detta arbete undersöks omrÄdet speladaptation nÀrmare för att ta reda pÄ hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas frÄn en text.Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament.
Stödjer lÀroböckerna i religionskunskap Àmnets mÄl?
Skolan i Sverige Àr till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige krÀver att det finns nationella kriterier pÄ vad utbildningen ska innehÄlla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsÀmnet finns en lÀroplan framtagen liksom mÄlsÀttningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lÀrare, elever och förÀldrar. Skolans uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för barn och ungdomar att vÀxa in i samhÀllet och ha vetskap om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att leva ett liv utifrÄn samhÀllets vÀrdegrund. PÄ lokal nivÄ vÀljs vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.De tre undersökta böckerna Àr pÄ olika sÀtt lÀmpade för att kunna nÄ mÄlsÀttningen inom Àmnet religionskunskap A och B pÄ gymnasiet.
Textrörlighet inom lÀsaktivteterna i förskolan
Syftet med detta arbete har varit att undersöka samtalet mellan pedagoger och barn samt barnen sinsemellan under lĂ€sstunder i förskolan. Ăven barnens deltagande och agerande har varit fokus i studien. Metoden som anvĂ€ndes var observationer dĂ€r vi observerade lĂ€saktiviteter i förskolans verksamhet. Vi observerade aktiviteterna pĂ„ avstĂ„nd vilket innebar att vi sjĂ€lva inte deltog aktivt i lĂ€sstunderna. Observationerna gjordes pĂ„ tvĂ„ olika förskolor, materialet analyserades och dĂ€refter jĂ€mfördes vĂ„ra respektive analyser.
HöglÀsning i förskolan : en intervjuundersökning om förskollÀrares syn pÄ höglÀsningen som pedagogiskt redskap.
Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.
Synd och nÄd i modern tid : en studie av Svenska Kyrkan i spÀnningsfÀltet mellan det moderna samhÀllets vÀrderingar och det traditionella budskapet om synd och nÄd
Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhÀlle, dÀr kyrkans position inte lÀngre Àr sÄ sjÀlvskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, Àr den ocksÄ förvaltare av en tradition och ett budskap.I denna uppsats har jag nÀrmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nÄd, omvÀndelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekÀnnelse, Änger och omvÀndelse, för att komma in i Guds förlÄtelse. Detta budskap kÀnns frÀmmande för mÄnga idag, dÄ flertalet av dÄtidens ?synder?, tillhör ett normalt livsmönster.I den inomkyrkliga diskussionen kring Àmnet, Àr Äsikterna spridda.
Klass(iska) representationer : KlassmÀrkta femininiteter i Fanny Ambjörnssons avhandling "I en klass för sig"
Bakgrund/FrÄgestÀllning: NÀr Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande fÄ avhandlingar kan rÀkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och pÄ olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett Är kvinnor pÄ tvÄ olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (SamhÀllsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.
En branschstudie om livsmedelsbranschen
I denna branschstudie gÀllande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att anvÀnda oss av teorier sÄ som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrÄn boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.
Pappors upplevelser av planerad hemförlossning
I ett nordiskt perspektiv Àr andelen kvinnor som föder hemma fÄ, frÄn mindre Àn 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och pÄ Island. I Sverige Àr antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. FrÄgan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga vÀrlden. Trots att pappor varit nÀrvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.
Verklighetsflykt, ritual och nostalgi - om 80-talisters relation till komediserien VĂ€nner
Denna uppsats behandlar varför, hur och pÄ vilket sÀtt fem personer - tvÄ kvinnor och tre mÀn födda pÄ 1980-talet - har sett pÄ komediserien Friends; VÀnner i svensk översÀttning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag Àven svar pÄ vad serien har betytt för respondenterna, hur sjÀlva tittandet pÄ serien har gÄtt till samt huruvida detta kan ses som en medieritual sÄsom en sÄdan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översÀttning, som av Johan FornÀs definieras som den process dÀr media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen Àr att kulturella texter blir allt viktigare för mÀnniskors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vÄr kunskap om vÀrlden omkring oss (ibid.
Barn utan sprÄk? : En kvalitativ studie om pedagogers sprÄkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs
Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att stödja barns andrasprÄksutveckling pÄ en förskola. Mina frÄgestÀllningar var: Hur sÀger pedagogerna att de planerar för ett sprÄkutvecklande arbete med flersprÄkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begrÀnsningar till sprÄkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som Ànnu inte har uppnÄtt jÀmförbar nivÄ i svenska som sina ensprÄkigt svenska kamrater?Jag genomförde tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ den aktuella avdelningen samt Ätta observationer i sprÄkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, höglÀsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under tvÄ dagar.