De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Spritt över världen finns en mängd frilevande hästar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom Przewalskihästarna är att de är ferala. Ferala hästar härstammar från domesticerade hästar som av någon anledning återförvildats. Vissa har rymt ur fångenskap, andra har släppts fria. Ytterligare andra används som landskapsvårdare och är utplacerade av människor i syfte att återskapa en naturtyp som inte längre finns kvar. Hur välfärden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras välfärd varierar dock forskare emellan.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare.

Salmonella kan infektera de flesta av våra husdjur och produktionsdjur och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos människa. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan även överföras från hönan till nästa generation genom äggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, särskilt Salmonella Enteritidis, kan få en omfattande och snabb spridning inom hela fjäderfäproduktionen på grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan även med äggen från infekterade djur. Smittspridningen kan bli särskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. Därigenom kan smitta hos exempelvis några tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och ägg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, människan. Studien innehåller även hur man ska gå till väga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under åren 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos människor.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola.

Förgiftningar hos däggdjur som druckit vatten kontaminerat med cyanotoxiner har observerats världen över, och riskerar att öka i takt med tilltagande övergödning och klimatförändringar. Denna litteraturstudie inriktar sig på mikrocystin (MC) som är det vanligaste och mest studerade cyanotoxinet. Studien avgränsar sig till akut intoxikation hos däggdjur och fokuserar på grundläggande mekanismer hos toxinet, såsom absorption, distribution, metabolism och elimination. Vidare beskrivs de toxiska mekanismerna och de akuta toxiska effekterna. MC orsakar utbredda nekroser och blödningar i levern. Den specifika distributionen till levern anses bero på det höga uttrycket av organiska anjontransportörer (OATP).

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.