Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. Från början var det kortfilmer som skapades men från 30-talet ökade intresset för animerade långfilmer. Visionären Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade långfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna premiär. Metoden som användes när Snövit producerades var cellmetoden. Idag använder man ofta datorn när man vill producera den animationsfilm.

American curly hästar har lockig päls och drabbas i vissa fall av hypotrikos vilket innebär håravfall. Många tappar förutom pälsen även manen och svansen när de fäller. Lockig päls förekommer även hos katt, hund, mus och tamråtta samt extremt lockigt eller ulligt hår hos människor. Flera av dessa är även drabbade av hypotrikos. Syftet med denna studie är att studera vilka gener som troligtvis styr utseendet och hälsan hos american curly.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i pressmeddelandena är djur och natur..

Hunden har sedan 40 000 år tillbaka funnits hos människan och verkat vid dess sida. En inverkan på människan på både det fysiska och psykiska planet har under åren kunnat påvisas och genom att sätta hunden i relation till begrepp inom omvårdnad kan de själsliga aspekterna lyftas fram och visa hur människan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingår det att se till hela människan, uppmärksamma dennes lidande och främja hälsa. Syftet med denna uppsats är att utforska hundens inverkan på människors hälsa och välbefinnande och diskutera detta i relation till omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes på 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet.

Anlagda våtmarker i avrinningsområden från jordbruksmarker mottar ofta vatten med höga halter av partikelbunden fosfor. Den viktigaste processen för avskiljning av inkommande partikelbunden fosfor är sedimentation. Resuspension är en process som motverkar netto-sedimentationen av partiklar och kan således minska våtmarkers förmåga att hålla kvar fosfor. Syftet med den här studien var att undersöka om A. aquaticus påverkar resuspensionen av partiklar, och om större tätheter av A.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Osteoartrit är en vanligt förekommande sjukdom hos våra hundar som associeras med kronisk smärta. Som behandling mot smärtan används ofta non-steroid antiinflammatory drugs (NSAID) som hämmar enzymet cyklooxygenas (COX). De traditionella NSAID-preparaten har vid långtidsbehandling gett upphov till allvarliga biverkningar såsom mag- och tarmslemhinneskador. Upptäckten av de två isoenzymerna COX1, som uttrycks kontinuerligt i alla vävnader, och COX2 som uttrycks kontinuerligt i vissa vävnader samt uppregleras vid inflammation, ledde till utvecklingen av coxiberna. Det är en typ av NSAID som utvecklades med intentionen att minska biverkningsfrekvensen genom att selektivt inhibera COX2.

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sällskapsdjur har på äldre personers upplevelse av hälsa och livskvalitet i särskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivåer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt på samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp är följande; de elementära behoven, behovet av varma mänskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsättning, behovet av ett omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssänkning, minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och minskad trötthet.