Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

FörvÀntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förvÀntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika lÀnge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. DÄ revisionen till viss del kan sÀgas vara efterfrÄgestyrd idag har mÄnga revisionsbyrÄer genomgÄtt ett omstÀllningsarbete som innebÀr att stora satsningar har gjorts pÄ tjÀnsterna redovisning, skatterÄdgivning och affÀrsrÄdgivning. BÄde i stora och smÄ företag uppstÄr ibland situationer dÀr uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förvÀntningar pÄ tjÀnsterna som köps in. Detta beror mÄnga gÄnger pÄ en brist i kommunikationen och nÀr förvÀntningarna inte infrias och förvÀntningsgapet uppstÄr uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invÀndningar mot prissÀttningen.

Lagstiftning och normgivning kring Ärsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfÀllig information. Det finns en del i Ärsredovisningen som inte Àr lagstadgad, den benÀmns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag vÀljer att redovisa beror till stor del pÄ vilken redovisningsstrategi som företaget tillÀmpar.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen tillÀmpar, nÀr de redovisar frivillig information i Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att undersöka vad som pÄverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrÄ Àr en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som pÄverkar.Vi har undersökt variablerna; anstÀllda, kreditgivare, aktieÀgare, andra företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer pÄverkar valet.BÄde en kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkÀt, via e-mail, till företagen i vÄrt urval, har vi undersökt i vilken utstrÀckning de olika variablerna pÄverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillÀmpas.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förÀdlade rÄvaror av jÀrnmalm vilket Àr en eftertraktad produkt vÀrlden över. För att tillgodose den höga efterfrÄgan mÄste en hög produktionstakt hÄllas uppe. LKAB:s mÄl Àr att till Är 2015 leverera minst 37 miljoner ton jÀrnmalm per Är. JÀrnmalmen som tas upp frÄn LKAB:s gruvor fraktas med tÄg till fram till hamnarna i Narvik och LuleÄ, transporten fortsÀtter sedan vidare med bÄt till kunder runt om i vÀrlden. LKAB har utvecklat en ny malmvagn dÀr en serie pÄ över tusen jÀrnvÀgsvagnar Àr levererade av Kockums Industrier.

Syftet med uppsatsen Ă€r att öka kunskapen om nĂ€tmĂ€klarbranschen och dess position pĂ„ marknaden. Allt fler anvĂ€nder Internet i sitt dagliga liv, men Ă€r kunderna beredda att anvĂ€nda nĂ€tmĂ€klare till att sĂ€lja sina bostĂ€der? Vi vill ta reda pĂ„ hur lönsamma dessa företag Ă€r. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar Ă„rsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nĂ€tmĂ€klarna ett sĂ„ stort hot mot de traditionella mĂ€klarna som de gĂ€rna vill framstĂ€lla sig?Metod:Vi har valt att analysera nĂ€tmĂ€klarföretag genom att titta i deras Ă„rsredovisningar för Ă„r 2007 och Ă„r 2008.

Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemslÀndernas lagstiftning och en del i detta Àr att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för smÄ bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska nÀr revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke pÄ den bristande etik och moral som redan finns hos företagen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjÀnster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgÄtt en rad förÀndringar. Detta till följd av ett antal hÀndelser sÄsom Enronskandalen som kom att ifrÄgasÀtta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida en revisors oberoende pÄverkas av variabler som revisionsbyrÄns storlek (Big 4), konsulttjÀnster och klientstorlek.Metod: UtifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att analysera sekundÀrdata som vi hÀmtat frÄn AffÀrsdatas databas. Urvalet bestod av Ärsredovisningar och dess tillhörande revisionsberÀttelser som studerats utifrÄn kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jÀmförts med tidigare forskning inom revisionsomrÄdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försÀkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmÀrker i nÄgot större utstrÀckning Àn övriga revisionsbyrÄer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjÀnster, företag som nyttjar revisionstjÀnster frÄn Big 4 nyttjar konsulttjÀnster i högre utstrÀckning Àn företag som har annan revisionsbyrÄ.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för smĂ„ företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslĂ„ dem Ă€ndringar som krĂ€vs för att ta bortrevisionsplikten för smĂ„ företag. Revisionsplikten innebĂ€r att alla svenska aktiebolagenligt lag mĂ„ste ha reviderade rĂ€kenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebĂ€ra att revisionen för de smĂ„ företagen inte lĂ€ngre Ă€r lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige Ă€r en följd av en pĂ„gĂ„ende europiskharmonisering.I samband med dessa förĂ€ndringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpĂ„verkas om företag vĂ€ljer att inte ha kvar revision och vĂ„rt syfte har dĂ€rför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebĂ€ra för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vĂ„r undersökning med en kvalitativ metod iform av tvĂ„ intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrĂ„.

Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.