Inom svensk rÀtt saknas det lagregler för en situation dÀr ett aktieÀgaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk Àr att aktieÀgaravtalet ses som ett separat rÀttsförhÄllande mellan aktieÀgarna, vilket inte binder bolaget bolagsrÀttsligt. Att ett aktieÀgaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrÀttsligt hindrar dock inte aktieÀgarna frÄn att ingÄ aktieÀgaravtal vilka indirekt fÄr samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieÀgaravtalet. I smÄ aktiebolag förhÄller det sig ofta som sÄ att en aktieÀgare antingen sitter med i styrelsen eller Àr verkstÀllande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieÀgare, i egenskap av aktieÀgare, kan ingÄ ett aktieÀgaravtal med en annan aktieÀgare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkstÀllande direktör eller styrelseledamot.I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan fÄr respektive inte fÄr göra.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.

I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Vad Àr avkastning? Trots att de flesta Àr bekanta med ordet Àr det ett svÄrdefinierat begrepp.Avkastning kan Àven definieras pÄ olika sÀtt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjÀlp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieÀgarna till del pÄ tvÄ sÀtt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i vÀrde. Ett snÀvt synsÀtt pÄ avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar vÀrdeökningen.Normalt tÀnker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens Àgare, och att denne Àr fri att förfoga över densamma.

Periodiseringsfonder innebÀr att företag har en möjlighet att senarelÀgga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagÀndring under 2004 innebar att periodiseringsfonder rÀntebelades. De nya reglerna trÀdde i kraft och började tillÀmpas för de beskattningsÄr som pÄbörjades efter utgÄngen av 2004. Företagen stÀlldes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder pÄ grund av den nyinförda rÀntan, eller att behÄlla befintliga periodiseringsfonder och fortsÀtta göra avsÀttningar och dÀrmed fÄ betala rÀnta.Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur rÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder har pÄverkat Uppsala lÀns femtio största aktiebolag mÀtt i omsÀttning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har pÄverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsÀttningar till periodiseringsfonder.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag i Sverige, den 1:e november 2010, har mÄnga smÄ företag valt att inte anlita en revisor. Den frÀmsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar smÄ företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa smÄ företag har nÄgot gemensamt.Studien fokuserar pÄ sÄledes hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vÀnder pÄ argumenten och stÀller frÄgan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag vÀljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad pÄ befintlig teori anvÀnds av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkÀter skickades ut och av dessa gav 82 fullstÀndiga svar. HÀlften av frÄgeformulÀren skickades ut till smÄ bolag som inte anlitar en revisor och hÀlften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vÄr studie kan vi finna statistiska samband bland alla vÄra tre hypoteser.

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som BokföringsnÀmnden har gett ut inte tillÀmpas av nÄgra mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers instÀllning till K2 har en pÄverkan pÄ varför de inte tillÀmpas. (Kristoffersson 2009). Det hÀr har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att pÄverka K2 har vi Àven valt att stÀlla oss frÄgan hur revisorer ser pÄ K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Magister uppsats inom skatterĂ€ttTitel: Omvandling och Ă„terbetalning av aktieĂ€gartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieĂ€gartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, Ă„terbetalningSammanfattningAktieĂ€gartillskott Ă€r en förmögenhetsöverföring utan formkrav frĂ„n aktieĂ€gare till eget aktiebolag utan rĂ€tt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-Ă€gartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att frĂ€mst tĂ€cka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara sĂ„vĂ€l villkorade som ovillkorade och Ă€r varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, sĂ„vida tĂ€ckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott Ă€r rĂ€tten till Ă„terbetalning dĂ€r ovillkorade tillskott till skillnad frĂ„n villkorade tillskott inte ger en Ă„terbetalningsrĂ€tt.

En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare helt eller delvis avstÄr sin rÀtt till utdelning till förmÄn för en annan aktieÀgare. Beskattningen av utdelningar sker i allmÀnhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rÀtt till en utdelning nÀr denna kan disponeras Àven skall beskattas för densamma. Paragrafen Àr tillÀmplig pÄ riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebÀra att det Àr aktieÀgaren som mottar den riktade utdelningen som Àr skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundlÀggande principerna inom aktiebolagsrÀtten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag Àr likhetsprincipen, som innebÀr att alla aktier har samma rÀtt i bolaget. En riktad utdelning innebÀr att en eller flera aktieÀgare fÄr en större utdelning Àn vad som betingas av dennes aktieinnehav.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Predicting corporate failure is an increasingly important topic in the world of economics today. This paper, with the help of the credit ranking company Syna AB, aims to investigate a few different statistic strategies to do just that. This task is accomplished by using a data material of 250 000 Swedish companies divided into two subsamples. The first sample is used to develop the model and the second as a validation sample. The model developing sample holds 160 000 companies divided into five different subgroups based on size and age.