Sök:

Sökresultat:

201 Uppsatser om Rättvist medlemskap - Sida 8 av 14

Den mödosamma vÀgen ur Jehovas vittnen : Sociala relationer före och efter uttrÀdet

ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer pÄverkas nÀr individen distansierarsig frÄn Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie pÄ basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer dÀr tre har lÀmnat Jehovas vittnenoch en Àr pÄ vÀg att lÀmna. Resultatet har jag tolkat utifrÄn den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att nÀrinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen sÄ mÄdde de bra.UmgÀnget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillrÀcklig dÀr man tyckte attgemenskapen var bÄde varm och hjÀrtlig och i det sociala umgÀnget saknades inget.UmgÀnget med mÀnniskor utanför Jehovas vittnen var nÀst intill obefintligt förutom meddem pÄ jobbet, som krÀvdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man fÄ sanktioner i form av att blitillrÀttavisad eller sÄ blev man av med sina privilegier.

Gemenskap och vÀrderingar. : Religiös tillhörighet i ett sekulÀrt samhÀlle.

Ambitionen med denna uppsats Àr att skapa en bÀttre förstÄelse kring frÄgor gÀllande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa vÀrderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhÀllet. Syften med uppsatsen Àr att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa vÀrderingar som kan pÄverka deras förhÄllande med samhÀllet.I undersökningen anvÀnder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrÄn olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka vÀrdesystem samt som ideologier pÄverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhÀllet (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strÀvar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhÀllet. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund pÄverkas inte av majoritetssamhÀllets Äsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskÀnsla leder till att de behÄller sina religiösa vÀrderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhÀllet. .

ÄgarlĂ€genhet i forhĂ„llande till bostadsrĂ€tt : Vad Ă€r den juridiska skillnaden ?

Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrÀtt och en ÀgarlÀgenhet. Arbetet Àr frÀmst en litteraturstudie dÀr information frÄn böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att fÄ en geografisk överblick om vart i Sverige som ÀgarlÀgenheter Àr till salu. TvÄ kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman frÄn LÀnsförsÀkringar Göteborg och BohuslÀn, dÀr han bland annat har berÀttat hur utlÄning för respektive boendeform gÄr till. I den andra intervjun har en fastighetsmÀklare intervjuats, som förmedlat bÄde ÀgarlÀgenheter och bostadsrÀtter.

Facebook - Mötesplats eller riskzon?: En kvalitativ studie om förÀldrars medvetenhet och förhÄllningssÀtt angÄende medföljande risker i samband med deras barns anvÀndande av facebook

Facebook Àr en social mötesplats dÀr anvÀndaren fÄr en möjlighet att hÄlla kontakt med sina nÀra och kÀra. HÀr kan du, offentligt eller privat, informera andra anvÀndare om vad som hÀnder i ditt liv samt ta del av vad som sker i andras liv. Facebook har dock Àven en baksida, det finns nÀmligen risker i samband med anvÀndande av det sociala forumet i form av bland annat mobbing och krÀnkningar. Andra anvÀndare kan exempelvis publicera oönskade bilder pÄ dig som sedan visas offentligt. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur medvetna förÀldrar Àr angÄende medföljande risker i samband med deras barns anvÀndande av facebook.

K.R.I.S Sundsvall : Synen pÄ polisen som aktiv och före detta kriminell.

Syftet med denna rapport Àr undersöka synen pÄ polisen i Sundsvall bland de som en gÄng varit aktivt kriminella i staden samt visa pÄ synpunkter pÄ hur det polisiÀra arbetet kan förbÀttras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall Àven visa pÄ eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvÄrden i Sundsvall inför frigivning av intagna pÄ kriminalvÄrdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen Àr att en person ,som skall bli frigiven frÄn fÀngelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfÀlle. Detta sker inte förrÀn personen i frÄga Àr beredd pÄ att satsa pÄ ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Individen möter kollektivet : en kvalitativ studie om hur Handels upplever individualisering och flexibilitet

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Fackligt oarganiserade arbetares förhÄllningssÀtt till fackët och fackligt medlemskap : En kvalitativ studie om erfarenheter och handlingsmotiv

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union.

Att förstÄ kvinnor krÀver inget medlemskap i Mensa och riktiga mÀn köper aftershave pÄ Konsum : Konstruktionen av kvinnor och mÀn i Livsstilsmagasin. En bild- och diskursanalys med Fairclough som inspirationskÀlla

Genus Àr nÄgot som vi bygger upp vÄra förestÀllningar om varandra kring. Det Àr ocksÄ mer problematiskt Àn man tror och pÄverkar oss i allra högsta grad. Media Àr en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i bÄde sprÄket och i bilder. Undersökningens syfte Àr att utforska livsstilsmagasin för mÀn och kvinnor och titta pÄ hur man konstruerar den andre.

Anst?lldas drivkrafter: Vad motiverar dem att stanna kvar inom F?rsvarsmakten och p?verkas detta av Nato?

This essay aims to examine managers experiences of control at the workplace within the property sector, and how these experiences differ between female and male managers. This study is a qualitative single case study that intends to offer a deeper understanding of a unique case and uses an abductive method approach. The essay is based on two main theories, Foucault?s (2003) theory of control and the gender system of Hirdman (1988, 2001) and is supplemented by previous studies of the modern workplace. The study is based on eighteen semi-structured interviews that aims to capture the participants personal experiences regarding control at the modern workplace, and the norms, surveillance, hierarchies, and self-discipline that make up this control.

Mot ett turkiskt EU-medlemskap : -Implementering, tillÀmpning och utveckling av non-refoulementskyddet

Utvecklingen av webben har frÄn att vara statisk i sin presentation och förmedling av informationövergÄtt till att vara mycket rikare pÄ funktionalitet och interaktionsmöjligheter. Ajax Àr ett begreppsom relaterar till en samling tekniker som nÀr de anvÀnds i kombination ger möjligheten att skapawebbapplikationer som sett till effektivitet och interaktion kan jÀmföras med lokala applikationer. Igrunden ger Ajax möjlighet till asynkron kommunikation vilket ersÀtter den traditionellawebbmodellens synkrona beteende. Detta leder till webbapplikationer kan inta en nyinteraktionsform dÀr innehÄll inte behöver laddas i form av hela sidor. Webbutvecklare stÀllsdÀrmed inför en rad problem nÀr dessa webbapplikationer skall skapas i jÀmförelse med dentraditionella webbutvecklingen och syftet med denna uppsats Àr sÄledes att kartlÀgga problem ochproblemomrÄden som finns vid webbutveckling med Ajax.

?Tanken Àr god men det Àr svÄrt att hitta? : Vad Àr det som gör att anvÀndare Àr nöjda med sitt system?

PÄ lÀkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som Àr tÀnkt att ge en delad, sÀker arbetsplats pÄ Internet sÄ att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera anvÀndare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgÀnglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som pÄverkar hur nöjda anvÀndare Àr med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillÀmpas pÄ domÀnen CSCW-system. De metoder som anvÀnts Àr en större enkÀtundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnÄtts under arbetets gÄng.Ett av de största problemen Àr att eRoom inte anvÀnds till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. IstÀllet anvÀnds det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nÀra varandra och har andra sÀtt att kommunicera och samarbeta.

"The Invisible EU-citizens" "De Osynliga EU-medborgarna"

Denna uppsats belyser problemet med anvÀndandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det Àr som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det rÄder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem nÀr grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stÀllet klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant Àr bland annat att det skiljer sig i Ätnjutandet av det sociala skyddsnÀtet. Romer anvÀnds som ett exempel genom hela uppsatsen dÄ de har en historia som inte pÄminner om nÄgon annan, samt för att det Àr ett aktuellt Àmne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan tvÄ vÀlfÀrdsstater, samt en diskursanalys dÀr Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan Ätnjuta de mÀnskliga rÀttigheterna.

"Men det Àr pÄ nÄt sÀtt en av de bÀsta stunderna i veckan" : En studie om gemenskap och identitetsskapande i en buddhistisk meditationsgrupp

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.

Att vara medlem : Om medlemskap i folkrörelsepartier

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angelÀget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollÀrares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i lÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag Àr att anpassa verksamheten utifrÄn samtliga barn och lÄta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lÀrande. Det Àr centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn dÄ barn lever i olika livsmiljöer och pÄverkas pÄ olika sÀtt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlÄtenhet, tillbakadragenhet, barnets sjÀlvkÀnsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollÀrare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollÀrare Àr yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskollÀraren bemöter det blyga barnet.

Self-efficacy och trÀning : en studie om self-efficacys pÄverkan pÄ trÀningsfrekvens

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och sjÀlvtillit pÄ sin egen förmÄga att genomföra uppgifter (sÄ kallad self-efficiacy) vid start av en trÀningsperiod pÄverkar kommande trÀningsfrekvens. Ett sekundÀrt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja trÀna och den faktiska trÀningsfrekvensen pÄverkas av self-efficacy. FrÄgestÀllningarna var dels ? PÄverkar self-efficacy trÀningsfrekvens?? och dels ?PÄverkar self-efficacy förmÄgan att uppnÄ uppsatta intentioner av trÀningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkÀter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap pÄ minst sex mÄnader pÄ en specifik trÀningsanlÀggning under en viss tid och som dessutom behÀrskade svenska i tal och skrift.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->