SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Medarbetares kompetens gÄr inte att vÀrdesÀtta i kronor för företag men det finns andra sÀtt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i Ärsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för Ären 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gÀllande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lÀmnar i respektive Ärsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta omrÄde vi har anvÀnt oss av har alla förslag pÄ olika mÄtt om hur humankapital kan redovisas. Dessa mÄtt och de som finns i gÀllande regelverk har vi sedan tillsammans med vÄr egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehÄllsanalysen av Ärsredovisningarna.

Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

Syftet med examensarbetet Ă€r att analysera om BFN stötte pĂ„ problem vid upparbetningen, samt om vĂ„r expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstĂ„ vid tillĂ€mpningen. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstĂ„. I teorin beskrivs gĂ€llande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemomrĂ„den samt definitioner av olika organ. De problemomrĂ„den som redovisningsekonomerna nĂ€mner kommer inte att bli nĂ„gra större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillĂ€mpar reglerna som kommer att ingĂ„ i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, dĂ€rmed fĂ„r de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav pĂ„ sin redovisning istĂ€llet tillĂ€mpa K3-regelverket.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.