MÄnga ERP-implementeringsprojekt gÄr över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur vÀl stÀmmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgÄngsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet Àr att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer Àr aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskĂ„da konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnĂ€ren. Skulle de bĂ„da verkligen fĂ„ hĂ€nga sina alster sida vid sida pĂ„ en utstĂ€llning, var frĂ„gan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnĂ€rer finns det Ă€n i dag ingen tydlig konstnĂ€rslegitimation. Hur ska man som elev pĂ„ det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som fĂ„r kalla sig konstnĂ€r eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlĂ€rare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen Ă€r gjord utifrĂ„n en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benĂ€mningen; Fokusgruppsamtal.

VĂ„rt syfte med denna uppsats var att analysera förestĂ€llningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa förestĂ€llningar. Resultatet av vĂ„r studie visar att sĂ„vĂ€l revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jĂ€mförbar och transparent, men Ă€ven detaljerad och subjektiv i högre utstrĂ€ckning. Dock rĂ„der det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar pĂ„ goodwill Ă€r positivt. Även Ă„sikterna om marknadsvĂ€rdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig Ă„t..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, sÄ som TV, tidningar och Internet pÄverkar kroppsuppfattningen bland eleverna pÄ designprogrammet. Samt att se om, och i sÄ fall hur, lÀrarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkÀtstudie gjord med 54 elever pÄ ett designprogram. Baserat pÄ resultatet frÄn enkÀtundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lÀrare och elever pÄ designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i vÀldigt liten utstrÀckning led av övervikt sÄ efterstrÀvade de stÀndigt en slankare och mer vÀltrÀnad kropp.

Titel:Kassaflödesanalyser i börsnoterade företagSeminariedatum:2003-12-15Ämne:Extern redovisningFörfattare:Pervan SamraHandledare:Per Magnu's Andersson, Carl R HellbergSökord:Årsredovisning, Kassaflödesanaly's, finansieringsanaly's, RR 7Syfte:Syfte med uppsatsen Ă€r att analysera och beskriva hur svenska börsnoterade företag tillĂ€mpar RR 7 i sina kassaflödesanalyser och om jĂ€mförelser mellan dessa företag Ă€r möjliga.Genomförande:Genom att studera valda företag's Ă„rsredovisningar har jag undersökt hur företag tillĂ€mpar RedovisningsrĂ„det's rekommendationer och vilka upplysningar de lĂ€mnar i kassaflödesanalyser. Resultat: Granskning av kassaflödesanalyser visar att det Ă€r svĂ„rt att göra jĂ€mförelser mellan kassaflödesanalyser eftersom företagen vĂ€ljer att följa RR 7 med de anpassningar som Ă€r nödvĂ€ndiga med hĂ€nsyn till företaget's verksamhet..

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ att utvÀrdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? pÄ bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet Àr en funktion som gör det möjligt för anvÀndare att komma in pÄ biblioteket Àven nÀr personal inte Àr pÄ plats. Det Àr en framförallt positiv bild som ges nÀr man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhÀlle, ökar besök och utlÄn, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgÀngligt, Àr sammanflÀtade med att meröppet anses vara en framgÄng.

Bakgrund:FöretagsförvÀrv Àr sedan lÀnge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillvÀxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat Àmne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag frÄn och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. FörÀndringen innebÀr att goodwill istÀllet för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu Ärligen skall testas för nedskrivning. NÄgot som införts i och med implementeringen av IAS 36 Àr att goodwill skall fördelas pÄ de kassagenererande enheter som förvÀntas fÄ synergier av ett förvÀrv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill pÄ kassagenererande enheter Àr nÄgot som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende pÄ kassagenererande enheter.

Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgĂ„ng med lika stora andelar varje Ă„r tog i och med planenligheten ingen hĂ€nsyn till den verkliga vĂ€rdeförĂ€ndringen hos den underliggande goodwilltillgĂ„ngen. Detta resulterade i att företag ibland Ă€ven om dĂ€r inte förelĂ„g ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vĂ€rdet pĂ„ goodwilltillgĂ„ngen. Problem uppstod Ă€ven nĂ€r goodwilltillgĂ„ngarna uppvisade större avskrivningsbehov Ă€n de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgĂ„ngarna skrevs av i mindre omfattning Ă€n nödvĂ€ndigt.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fÄtt stimulerande undervisning pÄ en för dem relevant nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmÀrksammas och stimuleras dÄ de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lÀrare för att fÄ en bild av detta. Resultatet frÄn dessa intervjuer visade, tvÀrtemot vad tidigare forskning sÀger, pÄ en bild av lÀrare som var positivt instÀllda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig mÄsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

The aim of this thesis is to analyse and problematize the concept of culture and its changes during the 1960s. By examining articles out of the periodical Ord&Bild 1962-1972, I show how an aesthetically marked concept, closely related to the concept of art, changes into an anthropological perspective where attention is drawn to the social, economical, political and ideological aspects. This change is viewed in relation to the works of three prominent cultural theorists from the 1960s: Raymond Williams, Marshall McLuhan and Herbert Marcuse.The change that the concept of culture undergoes can be illuminated in several ways. Epistemologically questions of art, its objectivity and relation to reality, are replaced by questions of the function of art and of its role as reproducing ideas and norms of a bourgeois society. Economical and social aspects are used as critical factors in discussing the role and conception of culture, a perspective that gives the discussion a political and ideological edge.