Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

Bakgrund: Det finns exempel pÄ företag som Àr vÀrderade till mÄngdubbelt högre Àn deras bokförda vÀrde. Hur ska företag redovisa sina dolda vÀrden, dÄ redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta pÄ balansrÀkningen? Detta kan sÀgas vara ett problem för företag, sÀrskilt de som har stora dolda tillgÄngar. En heltÀckande redovisning kan visa en mer rÀttvisande bild av företaget och stÀrka dess rykte.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom lÀkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. VÄr uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhÀvs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tÀnkas fÄ i Sverige? Syftet med denna rapport Àr:? Att redogöra för ett antal aktörers instÀllning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jÀmföra dessa med respondenters instÀllning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstÄ för olika företagskategorier. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn utredningen SOU 2008:80 och vÄr övergripande ansats Àr dÀrför deduktiv. DÄ vÄrt behandlade problemomrÄde Àr relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt i form av personliga intervjuer för att samla in vÄr empiri. VÄr teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

FrÄn och med den 1 januari 2007 trÀdde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gÀller enskilda nÀringsidkare med en nettoomsÀttning som normalt understiger 3 miljoner kronor. RegelförÀndringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur rÀkenskapsÄret avslutas och grundar sig i bokföringsnÀmndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna Àr till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillÀmpa dem fÄr anvÀnda tidigare gÀllande regler inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se till vilka förÀndringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag Àr, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

SAMMANFATTNINGInledningVÄrt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anstÀlldas sjukfrÄnvaro Àr jÀmförbar, bÄde mellan olika Är och mellan olika koncerner. Vi ville Àven undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr till nytta.MetodFör att uppnÄ detta syfte har vi bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, Ärsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.TeoriLagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro började gÀlla 1 juli 2003. Den ska tillÀmpas av arbetsgivare med fler Àn 10 anstÀllda. I vÄr uppsats ligger inriktningen pÄ den privata verksamheten och dÀrmed de som skall följa Ärsredovisningslagen.

Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhÀllets ökade fokus pÄ en hÄllbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, dÀribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssÀtt bygger pÄ förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvÀrld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori pÄ omrÄdet, Media Agenda Setting Theory. VÄra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Dagens vÀrderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister nÀr det gÀller att utlÀsa en klubbs egentliga vÀrde i en balansrÀkning. Spelarna fÄr idag redovisas enligt en av de tvÄ alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet stÀllt upp. Alternativen gÄr dock frÀmst ut pÄ att periodisera kostnader, inte att spegla ett rÀttvisande vÀrde av klubben.Begreppet ?verkligt vÀrde? Àr aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen vÀrlden över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusomrÄde. VÄrt övergripande syfte har varit att kartlÀgga och jÀmföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utstrÀckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utstrÀckning harmoniseringseffekter har uppnÄtts sedan införandet av IFRS. För att uppnÄ syftet har tvÄ hypoteser tagits fram med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 Ärsredovisningar fördelade pÄ svenska och brittiska företag frÄn 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vÄr studie Àr att harmoniseringen av finansiella rapporter fÄr anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi ocksÄ identifierat, om Àn i en mindre utstrÀckning Àn vad som varit förvÀntat.

Syfte: Syftet Àr att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förÀndrats, och i sÄ fall anledningen till detta. Dessutom Àr syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vÄr undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrÄgats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Sverige har under lÄng tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebÀr att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen Àr att ett samband gör det relativt enkelt att upprÀtta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav pÄ sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband Àven goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen Àr korrekt.Sambandet Àr dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig pÄ redovisningen, krÀvs det att redovisningens principer överensstÀmmer med beskattningens mÄl.