Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker Äteroxidation av krom pÄ Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med jÀrn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. BÄde vattenprover som har lakat genom tankarna och fasta prover av stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

Bakgrund och problem: Efter att IAS 40 togs i bruk Är 2005 har ortsprismetoden varit dendominerande metoden för att vÀrdera förvaltningsfastigheter. Detta ligger i linje medstandarden som fastslÄr att det mest verklighetsförankrade vÀrdet erhÄlls frÄn aktuella priserpÄ en aktiv marknad. NÀr IFRS 13 införs 2013 leder detta till att standarden inte lÀngre tarstÀllning till vilken metod som ska anvÀndas, utan inriktar istÀllet sig pÄ vilka inputs somanvÀnds i modellen. Detta öppnar möjligheten för att andra metoder, i vissa situationer kan geen mer korrekt vÀrdering Àn ortsprismetoden och dÀrmed ges företrÀde framför andra formerav vÀrderingsmodeller. Det Àr denna utveckling som denna uppsats avser undersöka.Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka metoder som idag anvÀnds av förvaltningsbolag ochvilken inverkan den nya förordningen med IFRS 13 kommer att ha pÄ dem.AvgrÀnsningar: Studien begrÀnsas till de sex största fastighetsbolagen i Göteborgsregionen.Uppsatsen kommer Àven att undersöka de externa vÀrderingsbolag som företagen iurvalsgruppen anvÀnder sig av i sina externa vÀrderingar.Metod: Uppsatsens genomförande kommer att utgöras av en kvalitativ undersökning medÄrsredovisningar och intervjuer som underlag.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

SammanfattningBakgrundRÄoljor utgör den rÄvarumÀssiga grunden för cirka 40 % av den kommersiella energi- marknaden i vÀrlden. DÀrför oljemarknaden har en betydande ekonomisk och politisk roll i vÀrlden och betraktas priset pÄ rÄolja idag som en viktig faktor för utveckling av vÀrldsekonomin.PÄ senare tid har alla oroligheter i Mellanöstern, bland annat kriget i Irak och problematiken kring Irans kÀrnkraftverksamheter samt en ovanligt aktiv inledning pÄ orkansÀsongen i sydöstra Förenta staterna under 2005 drivit upp ett redan högt rÄoljepris.Enligt insatta aktörer pÄ marknaden Àr flygbranschen en av de beroende branscherna till oljesektorn. Den Àr beroende av oljeproduktion, oljepris och oljetillgÀnglighet. Det pÄstÄs att oljeprishöjningen kan leda till högre kostnadsposter och följaktligen negativ inverkan pÄ flygbolagens resultat. En ansenlig del av flygbranschens kostnader utgörs av brÀnslekostnader och dessa uppgÄr för nÀrvarande till mellan 10 och 25% för de flesta flygbolag.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar vÀrdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals vÀrde. Detta jÀmförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget vÀrde. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen behandlar Àr: Vad av affÀrsmÀssigt vÀrde kan idrotten erbjuda och vad Àr företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestÀmmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att pÄverka vÀrdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jÀmförande flerfallstudie.

FramstÀllningen syftar till att utreda, beskriva samt utvÀrdera den argumentation som idag förs rörande röstvÀrdesdifferenser i Sverige. FramstÀllningen Àr till största delen av deskriptiv art och Àr nÀstan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgÄende med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden sÄ lÄngt möjligt appliceras pÄ verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta Àr dels att förmedla en ökad förstÄelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvÀrdes-differenser i ljuset av dagens debatt.

I ett mer och mer urbant samhÀlle sÄ förtÀtas bebyggelse allt mer. I stÀderna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begrÀnsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbÀttringsmetoder behöver anvÀndas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges stÀder ligger ofta nÀra vattendrag, vilket mÄnga gÄnger innebÀr att husen Àr tvungna att grundlÀggas pÄ sediment av stor mÀktighet. GrundlÀggningen sker vanligtvis genom slagna betongpÄlar.