Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Marinediesel Sweden AB i Ängelholm tillverkar och utvecklar bĂ„tmotorer och motorbĂ„tsdrev. Jaggjorde mitt exobb pĂ„ avdelningen MD Engineering som huvudsakligen utvecklar marina drivlinor.Marinediesel Sweden AB var i behov av ett styrprogram till den testbĂ€nk de byggt för att kunna testasina motorbĂ„tsdrev. Denna rapport beskriver arbetet jag utfört för att fĂ€rdigstĂ€lla och optimera ettstyrprogram till en testrigg för marina drivlinor. I rapporten tar jag upp drevbĂ€nkens uppbyggnad, dessfunktion samt de problem jag stött pĂ„ pĂ„ vĂ€gen. Bland annat beskrivs hur effektförlusten berĂ€knasmed energidifferensen i tillförd och bortförd olja i drevet, samt hur det pĂ„lagda vridmomentet, somsimulerar belastningen vid verkliga driftsförhĂ„llanden, styrs och berĂ€knas med endast trycket ihydraulcylindrarna..

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag pÄ vad som skapar bra förutsÀttningar för lÀrande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhÄllningssÀtt finns pÄ skolor idag, och i sÄ fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar Àven upp elevernas verkliga upplevelse stÀllt mot lÀrarens förhÄllningssÀtt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa stÀlls i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt Àr överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien Àr uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

Reglerna för ett testamente finns i Ärvdabalken och reglerar de formkrav som handlingen mĂ„ste upprĂ€tthĂ„lla för att den ska bli verksam. Även reglerna för tolkning av ett testamente Ă„terfinns i Ärvdabalken dĂ€r det tydligt framgĂ„r att det finns ett visst utrymme för just tolkning och omtolkning av handlingen i de fall intentionerna inte klart gĂ„r att tyda. Det man vill fĂ„ fram Ă€r testators faktiska vilja med testamentet och det Ă€r detta man mĂ„ste försöka utröna sĂ„ att resultatet av tolkningen Ă„terspeglar testators verkliga intention. SvĂ„righeterna med detta Ă€r att berörda personer ofta kan tolka testamentet pĂ„ olika sĂ€tt vilket dessutom oftast leder till att testators vilja inte efterlevs. Uppsatsen har behandlat ovanstĂ„ende omrĂ„de för att försöka reda ut hur man faststĂ€ller testators vilja..

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Denna uppsats behandlar Àmnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat sÀger att investeringsprojekt ofta fÄr ett sÀmre utfall i verkligen Àn vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur vÀl det verkliga utfallet av investeringen stÀmmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Syftet med examensarbetet var att formge en armatur som Àr mer intressant Àn de som i huvudsak hÀnger i ett konferensrum. Att göra nÄgot som Àr spÀnnande att betrakta som artefakt i sig, inte bara som ljuskÀlla.Men det var Àven viktigt för mig att se hur det Àr att arbeta som formgivare med ett företag.Min metod bestod av att undersöka verkliga konferensrum och prata med de som anvÀnder dem. Det viktiga var att utgÄ frÄn anvÀndaren och platsen.I min prototyp anvÀnde jag plÄt, men materialet Àr inte det viktiga i min produkt, tyngdpunkten ligger pÄ dess form.I mitt skissande utgick jag frÄn en bro, den i sin tur övergick till en vattenvÄg som blev som en illusion ? en armatur som Àr förÀnderlig beroende pÄ var man stÄr nÀr man betraktar den.Resultatet, blev en för ögat, tilltalande armatur som i dubbel bemÀrkelse kan lysa upp ett konferensrum..

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv öka förstÄelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden anvÀnts. Vi har samlat in primÀrdatan genom telefonintervjuer och frÄgeformulÀr via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna fÄ en förstÄelse av forskningsfrÄgan. Det som tydligt framtrÀder i vÄr undersökning Àr att kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga vÀrde, erhÄlla uppmÀrksamhet och utvecklas internt.

I detta arbete studerar jag vilken instÀllning nÄgra yrkesverksamma lÀrare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar nÄgra forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur lÀranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute pÄ fÀltet och hur det borde se ut. Jag jÀmför sedan detta med det resultat jag fÄtt fram genom mina intervjuer med lÀrarna. Jag har hittat mÄnga likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lÀrarna, speciellt i de tidigare Ären i grundskolan, i stor utstrÀckning strÀvar efter att undervisa pÄ ett sÀtt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sÀtt.

I denna rapport behandlas frÄgestÀllningen: Hur kan man, med sÄ fÄ element som möjligt, skapa ett trovÀrdigt 3D-material; trovÀrdigt nog för att det ska kunna uppfattas som det verkliga material det försöker efterlikna? Som med mycket annat kan det vara en fördel att ha mer grundlÀggande förstÄelse för hur det man arbetar med och försöker efterlikna Àr uppbyggt. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra grundpelare i 3D- grafik som man bör ha i Ätanke nÀr man Àr ute efter att skapa ett visst sorts 3D- material utifrÄn verkligheten. Materialen som undersöks Àr trÀ, sten, metall, hud, hÄr/fjÀdrar och tyg. De presenteras i programmet Marmoset Toolbag och idén Àr att bryta ner dem till de minsta bestÄndsdelarna som behövs av ett material utan att förlora kÀnslan av det materialet.

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en stundtals intensiv debatt, bland annat i lÀkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till Àldre. I Malmö gjordes en tvÀrsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera nÀringsintaget hos Àldre, boende pÄ kommunala inrÀttningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de tvÄ olika insamlingstillfÀllena. 1996 supplementerades 10% av de Àldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

De flesta av dagens tillverkningsföretag anvÀnder nÄgon typ av kylsystem i sin anlÀggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende pÄ vilken utrustning som anvÀnds och vilken temperatur som efterfrÄgas. NÀr kylproblem uppstÄr kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det Àven bero pÄ att anlÀggningen Àr felaktigt injusterad. Genom att justera in anlÀggningen korrekt kan förutom en bÀttre fungerande anlÀggning Àven minskade driftkostnader uppnÄs. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

En analys av domstolars civilrÀttsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. UtgÄngspunkten Àr att domstolen innehar rÀtten att förÀndra avtal nÀr orimliga resultat uppstÄr frÄn det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjÀlp av avtalstolkningslÀran med mÄlet att finna avtalets verkliga syfte. En av de frÀmsta anledningarna till varför domstolen ska behÄlla denna civilrÀttsliga makt Àr för att den inte ska lÀmnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stÀrkas..

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.