Sökresultat:
1467 Uppsatser om Rätten till staden - Sida 43 av 98
GrönstrÄken ? LÀnkarna inom Stadens Grönstruktur
Vi skapar vÄra stÀder för att fylla behoven vi har, vi etablerar vÄra samhÀllen samtidigt. Vi lÄnar bitar av den generösa naturen för att bygga vÄra nya hem, vÄra stÀder. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsÀtter dela isÀr henne enligt vÄra behov, vÄr önskan, och ibland enligt vÄr girighet. I stÀllet för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya vÄra hem, avvisar vi henne utanför vÄr nya grÀnsar vi har skapat, som vi skulle egentligen lÄna av henne. Och i stÀllet för att lÄta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.
Prins Eugen som monumentalmÄlare : A study of mural painting as an artform
The aim of this essay is to examine the relationship between picture and room, between wallpainting and architecture. The basis for such exploration is the mural painting in Sweden at the turn of the 20th century, and the artist in focus is Prince Eugen (1865-1947).His works "Sommar"(1904), "Rimfrosr"(1909) & "Staden vid vattnet"(1922) and the rooms in which they are in make for an anlysis concerning how the totality of the space is experienced by the viewer.The main issue in mentioned expeience is how the mural is perceived with regard to the other elements in the room. And here, the walls' "flatness" enhancing its decorative qualities plays in. The problem with a mural built on the principles of perspective becomes evident when a wall is seen to vanish through the painting of an illusion on it..
StrÄket : Utveckling av gÄng- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona
Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..
Det talas om översvÀmningar - Hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förÀndras sÄ att den fysiska miljön kan möta klimatförÀndringarna.
Det talas om översvÀmningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förÀndras sÄ att den fysiska miljön kan möta klimatförÀndringarna, Àr ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lÀttare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och tvÄ lÀnsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. TvÄ kommuner har kartlagt översvÀmningsriskerna, varav en har arbetat med att sÀkra staden..
Lidköpings park- och vattenstrÄk
Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan
vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och
central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng-
och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den
har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga
mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram
detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.
Trygg belysning i stadens mörker : med en studie av Central Park, New York City, USA
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för ljusets betydelse för att mÀnniskor ska kÀnna sig trygga i stÀders offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrÀmt mÀnniskan och varit en begrÀnsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet pÄ bÀsta sÀtt har ljus anvÀnts i otaliga former genom Ären; allt frÄn eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva vÄra liv.
Trots att dagens stÀder Àr fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland mÄnga att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.
Den barnv?nliga staden och delaktighet f?r barn och unga. Fallet Masthuggskajen
Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern
stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en
stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie
syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets
planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.
TillÀmpning av hedonisk prissÀttning pÄ bostadsrÀtter : En analys av bostadsmarknaden i Uppsala
Syftet med denna studie Àr att analysera vad det Àr som pÄverkar bostadspriserna pÄ Uppsalas bostadsmarknad. Det Àr spekulanternas önskemÄl och krav, det vill sÀga deras betalningsvilja som pÄverkar priset. Det kan skilja sig mellan olika spekulanter men för det mesta ses ett tydligt mönster. Spekulanter vÀrdesÀtter t.ex. omrÄden som ligger nÀra centrum.
Grönskan i Staden : grönstrukturens utveckling, funktioner & innehÄll
The report by Boverket (2004), HÄllbara stÀder och tÀtorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).
Vilka faktorer pÄverkar skötselkvalitén under garantitiden? : en studie av tre objekt i Malmö
Allt fler vÀljer att flytta in i stÀderna idag. Detta gör att vi mÄste bygga fler bostÀder, och dÀrmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter pÄ oss mÀnniskor och de gröna miljöerna i stÀderna blir viktigare i arbetet med förtÀtning och exploatering. NÀr en ny anlÀggning ska uppföras med bostÀder, skolor och plats för nÀringsliv stÀller det ocksÄ krav pÄ att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En vÀlmÄende plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.
Sigillbilden U.9750 : Enki/Ea`s Abzus symbolism i Ur och Eridu
Vid utgrÀvningar utförda av brittiska arkeologer 1922 i staden Ur i MesopotamienpÄtrÀffades i en grav ett sigill: U.9750. Hantverket Àr i mörkgrön steatit och Àr 0,036m X 0,024 m stort. Idag dateras det till den gammalakkadiska perioden ca 2250 f. Kr.Sigillet förvaras i Nationalmuseet i Irak och anses som ett av de mer betydelsefullaföremÄlen frÄn perioden. Museet blev plundrat efter invasionen av Irak 2003.
Fickparker : Gröna möjligheter i den tÀta staden
Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.
Empty Space, Wasted Space
Dagens stÀder Àr byggda och formade med en stor ojÀmnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar lÀngs med vÀgar fungerar endast som förrÄd Ät bilar. Gator har blivit transportstrÀckor utan nÄgon riktig identitet.Hur kan vi Äterta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger pÄ hur man genom smÄ förÀndringar pÄ flera olika platser kan ta tillvara pÄ de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet Àr att skapa en grogrund för en stadsutveckling pÄ en grÀsrotsnivÄ och som sedan kan pÄverka i vilken riktning vÄra stÀder utvecklas och förÀndras. MÄlet Àr att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli nÄgot nytt och berikande Ät staden som helhet..
Den lokala arbetsplanen : En jÀmförelse mellan förskolor i staden och pÄ landet
Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.
Imorgon Àr en annan dag : Ortsanalys för krympande stÀder i Sverige
Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.