Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter ? alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet..

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Uppsatsen behandlar husen i småstugeområdet Norra Ängby i Bromma, som är ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. Området Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och är Stockholms största sammanhängande småstugeområde.Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, småstugor och trädgårdsstad. Uppsatsen tar även upp en historik om trångboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska åtgärder som gjordes för att få bukt med bostadsbristen.Området Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fältstudier, med fokus på byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgångspunkt i rådande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och funktionalism..

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Ljud är inget vi ser, men det omger oss ständigt. Det är inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vår uppmärksamhet till det som är vackert. Det här arbetet innehåller två delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, Sfärer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. Från hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur människor påverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förändring genom historien. För att ge inspiration, förståelse och exempel på hur landskapsarkitekten själv kan skapa en gestaltning utifrån ljud som utgångspunkt, får läsaren i slutet av uppsatsen läsa om befintliga platser som utgår från ljud. Kunskaperna från den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrån ljudperspektivet, bilaga 1: Rosengårdsstråket, Ett pärlband av ljud- utifrån konceptet Stråkeko. Den fokuserar på Rosengårdsstråket i Malmö där Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstärka stråket.

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas.Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst.Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren. .

Parkbiblioteket Detta examensprojekt är tänkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information på, samtidigt som platsen får en ny koppling mellan gatan och parken då gränsen utgörs av en bergskärning idag, och denna är idag planerad att ge plats för nya bostäder. Utformningen av mitt bibliotek är förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna på en vandring upp till den översta nivån där gångvägar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hängs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna täcks utvändigt med falsad skivtäckning av zinkplåt. Programmet innefattar även ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.