Studien syftar till att söka förklara skillnaden mellan ett företags marknadsvÀrde och dess bokförda vÀrde. Samt att söka öka förstÄelsen kring denna skillnad och dess bestÄndsdelar. För att uppfylla studiens syfta har jag, genom ett frÀmst kvalitativt angreppssÀtt söka kvantitativt testa vissa för diskursen relevanta samband och begrepp. Genom att granska externa ekonomiska rapporter och börskurser för samtliga företag registrerade pÄ stockholmsbörsens A-lista under perioden 2002 till och med 2005 har relevant data insamlats. Dessa data har sedan anvÀnts för att söka pÄvisa ett marknadsvÀrdes uppbyggnad och bestÄndsdelar.

Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebĂ€r att kvinnan har rĂ€tt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva mĂ€n och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades pĂ„ totalt Ă„tta vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har nÀr det gÀller att öka efterfrÄgan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer sÄ som utbud, prissÀttning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i GÀvle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och JÀrvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som Àr ett samarbete mellan LÀnsstyrelsen i GÀvleborg och Högskolan i GÀvle. Undersökningen har genomförts genom att enkÀter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Ett flertal företagsskandaler har uppstÄtt under Ären dÀr revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrÄgasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen dÄ intressenterna normalt litar pÄ att revisionsberÀttelserna Àr korrekta. Informationen i revisionsberÀttelsen ska hjÀlpa intressenterna att kÀnna sig mer sÀkra pÄ företagets ekonomiska situation. Det Àr dÀrför viktigt att informationen som ges i revisionsberÀttelsen Àr vÀrdefull och anvÀndbar för företagets intressenter.I den hÀr studien var syftet att kartlÀgga hur stor andel orena revisionsberÀttelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gÄtt i konkurs totalt och per revisionsbyrÄ. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmÀrkningar som förekommer i de orena revisionsberÀttelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrÄ.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 Ärs Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebÀr attföretagens redovisning ocksÄ Àr underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. SedanintrÀdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpÄverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetÀnkandet frÄn denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersÀttas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill sÀga nÀr intÀkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Projektarbetet har utförts pÄ KÄgesÄgen, dÀr det finns ett behov att öka effektiviteten pÄ mÀtstationen dÀr virke mÀts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner Àr att optimera mÀngden inmÀtt kubik i mÀtstationen. Planer finns Àven att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet Àr som störst. Syftet med studien var att ge sÄgen en uppfattning om utnyttjandegraden av mÀtstationens nuvarande kapacitet samt ge ÄtgÀrdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie pÄ 120 timmar.

Bakgrund. Miljön pÄ intensivvÄrdsavdelningen Àr fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och tÀta omvÄrdnadsÄtgÀrder Àr nödvÀndiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lÀmnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska fÄ möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvÄrdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, ocksÄ kallat patientvila.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents? "cultural capital".

Bootstrapping kan anvĂ€ndas som komplement eller substitut till externfinansiering som metoder för resursanskaffning till lĂ€gsta möjliga kostnad.Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklĂ„n.Ökning av eget kapital med hjĂ€lp av externa finansiĂ€rer visade sig vara detminst önskvĂ€rda alternativet för kapitalanskaffning.Studien visade attĂ€gartillförda medel och nyttjande av slĂ€kt och vĂ€nner var de vanligastförekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrĂ„gade företagen.Av de tillfrĂ„gade företagen var de som ansĂ„g sig existera pĂ„ en riskfylldmarknad mer benĂ€gna att anvĂ€nda sig av bootstrappingmetoder..

AbstraktDenna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning och fokus ligger pÄ Ätta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjÀlp av dessa Ätta intervjuer vill vi fÄ fram hur dessa personer upplever sin situation pÄ arbetsmarknaden och vad de sjÀlva tror ligger bakom deras svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden utifrÄn deras respektive utbildningsnivÄ. För att kunna analysera vÄra insamlade data har vi valt att anvÀnda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vÄr uppsats har vi kommit fram till att dessa Ätta informanter trots sina anstrÀngningar har misslyckats med att fÄ ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, vÄra informanter beskrev att de tror att det existerar en rÀdsla hos arbetsgivare för att anstÀlla en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering pÄ arbetsmarknaden.