Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssÀkerhet.

Sammanfattning Rapportens syfte Àr att inom ramen för UMAS mÄlbild 2005 peka pÄ faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv öka förstÄelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden anvÀnts. Vi har samlat in primÀrdatan genom telefonintervjuer och frÄgeformulÀr via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna fÄ en förstÄelse av forskningsfrÄgan. Det som tydligt framtrÀder i vÄr undersökning Àr att kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga vÀrde, erhÄlla uppmÀrksamhet och utvecklas internt. De som vÀljer att inte visualisera ser det svÄra i att vÀrdera immateriella tillgÄngar dÄ det inte finns nÄgon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i ansprÄk.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande motiven till varför vÄra fallföretag: HjÀrt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare Àmnar vi studera i vilken utstrÀckning fallföretagens motiv stÀmmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primÀra motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har Äterfunnits hos tvÄ av vÄra fallföretag. DÀremot har responsen frÄn denna uteblivit. IstÀllet har samtliga fallföretag hittat ett alternativt anvÀndningsomrÄde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Finansiella rapporter stĂ„r till grund för olika anvĂ€ndare för att underlĂ€tta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sĂ€lj beslut. IASB som Ă€r internationella standardsĂ€ttare, Ă€r de som upprĂ€ttar standarder kring hur redovisningen ska ske vĂ€rlden över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna Ă€r utförda pĂ„ samma sĂ€tt sĂ„ tolkas de olika av olika anvĂ€ndare, det vill sĂ€ga olika redovisningsmĂ„tt ger olika vĂ€rderelevans beroende pĂ„ redovisnings intressenter.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilket redovisningsmĂ„tt som Ă€r mest vĂ€rderelevant i den  svenska aktiemarknaden. RedovisningsmĂ„tten som undersöks i denna studie Ă€r bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital samt Ă„rets resultat i jĂ€mförelse med marknadsvĂ€rde pĂ„ eget kapital. Studien avgrĂ€nsas till att undersöka börsnoterade företag pĂ„ Large Cap.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förĂ€ndring i hur bolag redovisar sina tillgĂ„ngar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förĂ€ndringen att vĂ€rdering av tillgĂ„ngar numera sker till verkligt vĂ€rde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvĂ€rde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde efter förĂ€ndringen.

Denna studie undersöker effekten pĂ„ svenska företags balans- och resultatrĂ€kning, och i förlĂ€ngningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt pĂ„ de nyckeltal vilka mĂ€ter förĂ€ndringar i företags kostnadsstruktur samt struktur pĂ„ balansrĂ€kningen medan nyckeltal vilka mĂ€ter lönsamhet och vĂ€rdering pĂ„verkas i liten utstrĂ€ckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom anvĂ€ndning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av FĂŒlbier et al (2008). Urvalet baseras pĂ„ svenska företag pĂ„ OMX Stockholm Large Cap, dĂ„ ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten pĂ„ den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förĂ€ndring pĂ„ företags skuldsĂ€ttningsgrad och rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet pĂ„verkas i mycket liten utstrĂ€ckning, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning.